Vi läser och skriver allt mera — men texterna vi läser och skriver förändras, likaså skriftspråket

Vi läser mycket idag, från morgon till kväll och ibland under nätterna.

Vad läser vi då? Vi läser tidningar, blogginlägg, texten på mjölkpaketet, e-post, textmeddelanden, uppdateringar på sociala medier, manualer, facklitteratur och serietidningar. Vi läser undertexter i tv-serier, romaner och gatunamnsskyltar.

Den textmängd vi anammar under dagen är väldigt stor – så stor att vi har blivit så erfarna läsare att vi inte ens märker att vi läser när vi ser en följd av bokstäver.

Multimodalitet börjar dock vara normen i bland annat e-tidningarna. Text, ljud, fotografier och levande bilder blandas för att skapa en dynamisk och attraktiv enhet. Detta betyder emellertid inte att skriften försvinner.

Nuförtiden skriver alla

Vi lever i ett samhälle av texter.

Vi läser hela tiden men dessutom skriver vi alla. Alla skriver självklart inte böcker eller tidningsartiklar, men vi skapar skriftliga texter, längre eller kortare. Vi uppdaterar vår profil på Facebook, ställer hastigt en fråga till kollegan per e-post eller meddelar via Whatsapp att sonen inte kommer till träningen. I skrift.

För några decennier sedan var det flera personer som mycket sällan skrev. Nuförtiden skriver alla något. En byggare som för tjugo år sedan skulle ha lyft luren skickar ett skriftligt textmeddelande.

Skriftspråkets betydelse kommer knappast att minska.

Skriftspråk är effektivt

I ivern att använda nya appar för att skicka ljudfiler och lyssna på ljudböcker när man är ute med hunden kan man ibland tro att skriftspråket håller på att vissna. Det finns många möjligheter idag att kommunicera muntligt även om man inte är på samma plats samtidigt – via telefon, via muntliga meddelanden – men skriftspråket har sina fördelar.

Texter i skrift kan läsas även om man inte hör – om ljudnivån är för hög eller om man har en hörselskada. Enkelt skriftspråk kan vara lättare att behärska än talspråk om man håller på att lära sig ett nytt språk: man får ta sin tid att tolka meddelandet.

Framför allt är skriftspråk effektivt. En van läsare mottar en mångfald av information jämfört med det man kan motta i tal. En ljudbok kan man inte lyssna på vilken hastighet som helst utan att förståelsen lider.

Språket förändras

Vi kommer att fortsätta att läsa och skriva, men texterna går inte oförändrade: idag eller i framtiden är texterna inte desamma som igår. En markant förändring i skriftspråket är på gång, och hur denna går till i franskan utforskas i ett projekt vid Åbo Akademi och Tammerfors universitet.

En pojke som läser en bok
ÅU-foto

Ännu på 1980-talet var majoriteten av de texter som man läste publicerade: tidningar och böcker, oftast skrivna av professionella skribenter. Dagens diskussioner på sociala medier eller hastigt skickade e-postmeddelanden är just det – hastigt skrivna och inte alltid så genomtänkta, varken när det gäller innehållet eller den språkliga formen.

En stor del av till och med de publicerade texterna är inte publicerade på det traditionella sättet. De finns på nätet och är helt offentligt läsbara, öppna för alla. Ingen redaktör eller korrekturläsare har gått genom texterna och ändå är de publicerade. Medvetet eller omedvetet följer dessa texter inte alltid det skriftliga standardspråkets normer.

Man skriver så som man har läst

Det språk man själv producerar är en blandning av allt det språk man har hört eller läst under sitt liv. Man lär sig språk genom att anamma språk. Man skriver det som man har läst.

Om man mest läser texter som inte nödvändigtvis är skrivna enligt de konventionella mönster som mestadels följdes för några decennier sedan, har detta en tydlig påverkan på vårt skriftspråk.

Det skriftliga språket i sin helhet håller på att bli mindre standardiserat, vilket syns på olika nivåer i språket.

Språket är inte alltid likadant

Språket är inte alltid detsamma. I olika sammanhang och i olika situationer varierar självklart orden men också övriga språkliga drag.

Konventionerna är inte desamma i olika sammanhang. Det som hör till vardagliga konversationer låter konstigt i officiella tal eller tvärtom. När man talar med barndomsvännen uttrycker man sig inte på samma sätt som om man talar med chefen eller kioskförsäljaren. Det hör till vår språkförmåga att kunna variera språket.

När man använder språk, är det alltid inom en viss genre. Varje genre har speciella funktioner.

Också texternas grammatikaliska och textuella egenskaper varierar i olika sammanhang. Olika textgenrer har olika konventioner.

När man skriver ett receptblogginlägg följer man de konventioner som finns inom receptbloggsgenren: använd många adjektiv, börja med beskrivningen, berätta om glada minnen, ge receptet…

När man skriver till en jurist, följer man andra konventioner: var saklig, använd juridiska termer, följ standardspråkets normer. När man skriver korta meddelanden via Whatsapp, hör det inte till genren att använda högtidliga uttryck.

Rent grammatiskt kan man också uttrycka sig på olika sätt i olika sammanhang. Det har till exempel noterats att objekt är mycket mera sällsynta i ledigare delar av texter och frekventare när man sammanfattar koncist.

Stilen förändras

Det är intressant att se hurdana språkliga drag som kan hittas i texter som helt tydligt hör till någon textgenre men som på något sätt förändrar genrens konventioner – kanske därför att skribenten inte är van vid genren.

Ett sådant exempel är franska brev som har skrivits till jurister för att få råd angående olika juridiska problem. Högtidliga uttryck och strukturer finns, antagligen därför att skribenten upplever att de hör till genren, men helheten motsvarar inte det som vi kunde ha förväntat oss i sammanhanget. På den textuella nivån finns saker som är okonventionella. Skribenten bygger upp sin text på ett okonventionellt sätt. Meningarna är lösa och inte lika bundna till varandra som i den mera traditionella versionen av textgenren.

Det är möjligt att de nya sätten att strukturera texter liknar medeltida texter när den skriftliga franskan föddes. Skriftspråkets konventioner var inte ännu starka då. Idag föds nya konventioner.

En kvinna som tittar rakt in i kameran
Meri Larjavaara. Foto: Åbo Akademi

Meri Larjavaara
professor i franska vid Åbo Akademi
forskar tillsammans med universitetslektor Soili Hakulinen från Tammerfors universitet i ett projekt om de förändrande konventionerna i skriftlig franska, om genrer och former

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*