Förflytta dig till innehållet

Vem gynnas av Samlingspartiets valfrihetsmodell?

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Valfriheten inom vården, som Samlingspartiet drivit fram i regeringsförhandlingarna och som tyvärr verkar bli verklighet, ger vårdjättarna möjligheten att plocka russinen ur kakan.
När Petteri Orpo (Saml.) blev intervjuad i MTV3 16.12.2017, konstaterade han att samlingspartiet är beredd på att se över social- och hälsovårdens valfrihetsmodell och konstaterar, att valfriheten ska fungera som huvudprincip inom primärvården.
Alla minns säkert den hårda kohandeln som pågick under regeringsförhandlingarna när den nuvarande regeringen grundades och att den mest kontroversiella överenskommelsen gjordes mellan Samlingspartiet och Centern, då Samlingspartiet fick igenom valfriheten inom vården och Centern fick landskapsmodellen.
Social- och hälsovårdsmodellen marknadsfördes med att den skulle ge bestående inbesparingar på 3 miljarder euro och att vården skulle bli likvärdig och lika tillgänglig för alla.
I dagsläget torde det inte vara någon nyhet att flera social- och hälsovårdsexperter tvivlar på valfrihetsmodellen och landskapets möjligheter till att ge vård på lika premisser för alla medborgare i olika delar av landet.
Det att samlingspartiets viktigaste mål med bestående inbesparingar på 3 miljarder euro ser ut att utebli och att flera experter tror på det motsatta, alltså på en kostnadsökning på upp till 3 miljarder euro samtidigt som man befarar att specialsjukvårdens nivå kommer att sjunka, väcker frågan varför samlingspartiet envist driver reformen fastän den inte uppfyller de av partiet uppsatta målen?
I intervjun poängterar Orpo att valfriheten inom vården ska vara en fungerande del av helheten och att inom primärhälsovården ska valfriheten fungera som huvudregel, och inte som ett undantag och för specialsjukvårdens del kommer justeringar att behövas för att reformen ska kunna framskrida. Med klarspråk sagt vill Orpo säkerställa att den privata sektorn ska få sköta primärvården, alltså den lättaste rutinmässiga vården, och de lättaste rutinmässiga operationerna inom specialsjukvården som till exempel knä och axeloperationer.
Orpo ser dock tills vidare inget hinder för att den svåraste och mest resurskrävande vården fortsättningsvis kunde skötas i offentlig regi och detta kanske på grund av att den privata sidan först och främst vill åt den mest lukrativa delen av vården och är ännu inte så intresserad den dyraste vården som till exempel vården av cancer- och multisjuka.
Den som är intresserad och har följt med reformen vet, att det viktigaste målet för samlingspartiet är att säkerställa privatiseringen av vården, och att allt annat som till exempel inbesparingar, vårdkvalitet och tillgängligheten av vården de facto verkar vara sekundära mål.
Samlingspartiet jobbar endast med tanke på vårdjättarnas intressen, vars vinster betalas med skattemedel, och har under den nuvarande regeringsperioden med sin politik möjliggjort en monopolisering inom vårdbranschen som lett till aggressiva uppköp av kommunala och mindre privata vårdproducenter.
Kyösti Kurvinen
SDP
Medlem i social- och hälsovårdsnämnden, Pargas

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter