Annina Suominen 19.02.2019 20:36

ÅU har träffat förstagångsväljare inför riksdagsvalet i april: Ida Nikkinen, Wille Öhman, Linn Svanberg, Rebecca Anckar och Nea Pukari som går i Katedralskolan, Åbo.

Kaffesnack med unga väljare
Plats: Katedralskolan i Åbo.
Deltar: Ida Nikkanen, 18 år, Rebecca Anckar, 18, Linn Svanberg, 18, Wille Öhman, 19, och Nea Pukari, 19.
I artikelserien ”Kaffesnack” träffar ÅU olika målgrupper inför riksdagsvalet 14.4.2019. Vilka teman är viktiga, vad borde politikerna diskutera, vad borde nästa riksdag rätta till eller fatta beslut om?
I valet 14 april väljs 17 ledamöter från Egentliga Finlands valkrets till Finlands riksdag för fyra år framöver.

Miljö- och klimatfrågor, arbetslöshet och aktiveringsmodellen, frågor som rör unga, samt att all information som tagits fram om vårdreformen faktiskt används.
Det är några av de saker som unga förstagångsväljare i Katedralskolan i Åbo vill att den nya riksdagen, som väljs i april, prioriterar.
ÅU träffar Ida Nikkanen, Rebecca Anckar, Linn Svanberg, Wille Öhman och Nea Pukari en förmiddag i februari.
Samtliga är mycket intresserade av politik och samhällslära, och diskuterar det ofta – hemma, med familj, släkt och vänner och i skolan.
De tycker att unga ofta får en stämpel av att inte vara intresserade av politik. För dem är det självklart att vara intresserade och att följa med.
– Vi är mer intresserade än vuxna kan tro. Vi kanske inte går omkring och säger att vi älskar politik, men man märker då man deltar i en diskussion, i klassen eller bland kompisarna, att folk alltid har något att säga, säger Nea Pukari.
– Nog märker man att folks åsikter följer en viss linje och man inser att det vi talar om är politik, säger Ida Nikkanen.
– Unga är en grupp framtida väljare som politikerna borde fokusera mera på. Vi röstar nu för första gången, men redan tidigare har vi varit intresserade av politik, säger Linn Svanberg.

Många politiska frågor berör unga

Några viktiga ämnen som rör unga i dag är enligt dem alla att unga ska ha möjligt att hyra bostäder till rimliga priser när de flyttar hemifrån för att studera eller jobba och att det inte ska vara omöjligt att få studera det man vill studera.
Man ska inte behöva bränna ut sig redan som ung för att lyckas komma in på den studielinje man vill komma in på, påpekar de.
Samtidigt är det viktigt att antalet studieplatser motsvarar framtidens behov av arbetskraft.
Till vissa utbildningar får man mera poäng vid ansökan som förstagångssökande. Det avskräcker ändå inte bland annat Nikkanen från att ta ett mellanår.
– Jag upplever att jag har gett så mycket av mig själv under gymnasietiden, att jag nu vill ha en paus för att sedan kunna studera med mera motivation och vara mera effektiv. Det är viktigt att det är möjligt.
Wille Öhman påpekar att pojkarnas obligatoriska militärtjänstgöring kan vara ett välkommet avbrott inför framtida studier – då tänker man inte på utbildning, och kan dessutom knyta nya kontakter och få nya idéer.
– Man måste göra noggranna avvägningar om vad som är viktigast: är det att unga studerar snabbt och kommer ut snabbt i arbetslivet, eller att de studerar noggrant och mår bra? säger Svanberg.

”Man vill inte att världen förstörs”

Unga vill ha vettiga, konkreta beslut om klimat och miljö.
Det är en av slutsatserna som de alla fem drar efter att ha följt den senaste tidens livliga debatter.
– Vi och våra barn måste leva med konsekvenserna, det gäller ju vår framtid, säger Pukari som dagligen ser unga som skriver om klimatet på sociala medier.
– Och när man hör så mycket om hur dåligt det kommer att bli, att vissa saker inte kommer att finnas i framtiden, så blir man orolig, man vill inte att världen förstörs, säger Nikkanen.
Skolans läroplan fokuserar mera på miljön i dag och klimatet diskuteras inom många skolämnen, vilket också kan vara en orsak till att unga tänker mera på de här frågorna än vuxna, menar Anckar.
Men inte bara politiker ska vara villiga att ändra sin egen livsstil för miljöns skull.
– Folk säger att vi ska tänka på miljön, men sedan kommer politikerna med förslag som ingen vill följa. Man vill inte betala mer för bensin, man vill inte betala mer för att flyga, man vill inte köpa en elbil eftersom det är dyrt. Om man säger att man röstar på en politiker som vill jobba för miljön, så ska man själv vara villig att ändra sin livsstil. Jag tycker att man lägger för stort ansvar på politikerna, för i slutändan är det bara vi själva som kan påverka hur vi lever, säger Svanberg.

Bättre trafiklösningar viktigt

Finland har ett gott rykte inom miljökretsar, och det ska politikerna ta vara på, tycker de alla. Forskning, undervisning och miljöinnovationer ska de satsa på.
Subventionerade priser för elbilar är ett konkret exempel som politikerna gärna kunde satsa på.
– Samtidigt är ju själva produktionen av elbilar dålig för miljön, påpekar Nikkanen.
– Vi kunde också ta modell av till exempel Amsterdam och skapa områden där det är förbjudet att köra bil, och satsa mera på lokaltrafiken, åtminstone i Helsingfors, säger Öhman.

Vårdreformen måste göra samhället mera jämlikt

Vårdreformen är ett annat aktuellt ämne.
Det är oklart om reformen godkänns före valet, eller om den nya riksdagen får ta itu med den.
– Jag tycker att vårdreformen är en helt bra idé, om man tänker på åldersstrukturerna, att allt flera blir äldre och pensioneras. Man måste tänka på att det blir allt dyrare med vård i framtiden, och försöka se helhetsbilden i stället för att låta kommunerna ha hand om allt, och göra det kostnadseffektivt, säger Wille Öhman.
Ida Nikkanen kommenterar:
– Det är också bra om det inte blir så stora ojämlikheter mellan kommunerna. Alla ska ha rätt till likvärdig vård, oavsett var man bor.
Att vårdreformen blivit så utdragen är tröttsamt, men:
– Jag tycker att det är bättre att man verkligen diskuterar och inte fattar förhastade beslut. Det är ett gott tecken att man debatterar det, och inte driver igenom något halvfärdigt. Det blir intressant att se om nya riksdagen tar vara på det man har diskuterat och kommit fram till, så att man inte kastar bort allt arbete helt och hållet, ifall reformen inte drivs igenom, säger Svanberg.

Långtidsarbetslösa ska få mera stöd

Aktiveringsmodellen, som enligt nuvarande regering instiftas för att få bukt med sysselsättningsproblemen, är bra, tycker Öhman. Men den borde utvecklas så att man exempelvis inte riskerar förlora sitt arbetslöshetsstöd om man utför praktik.
Det är inte heller bra att företagen tvingas gå igenom en enorma mängder utskickade cv:n, som arbetssökande tvingas sända i väg för att få ekonomiskt stöd av staten, tycker han.
– Men det är rätt sätt att ha en aktiveringsmodell. Det finns alldeles för många arbetslösa som nöjer sig med bidrag, och som sitter hemma i stället för att jobba, säger han och får medhåll av Anckar, som samtidigt poängterar att hon förstår de som är upprörda över aktiveringsmodellen.
Att stöda långtidsarbetslösa så mycket som möjligt för att få ut dem i arbetslivet är viktigt, tycker alla fem.

”Underlätta integreringen”

Invandring är ett omtvistat tema även för Finland, och det lyfts troligen upp som tema även i riksdagsvalet.
– Aktiveringsmodellen kunde kanske utnyttjas när det gäller invandrare och flyktingar för att ge dem en chans att integreras snabbare i samhället, och erbjuda dem jobb så snabbt som möjligt, säger Svanberg.
De som flyttar till Finland måste också få en ärlig chans att lära sig språken, genom till exempel arbete och att befinna sig i miljöer där de nya språken talas, tycker alla fem.
De hoppas att den nya riksdagen arbetar mera med de här frågorna och underlättar integreringen, för att undvika segregering och motsättningar mellan invånarna.
– Jag tror att det skulle göra alla nöjdare, också finländarna, säger Pukari.

”Rösta på partiet”

Inför riksdagsvalen lovar politiker ofta mycket – löften som de sedan har svårt att hålla.
Rösta på parti och inte på person, är ett av de fems förslag, samt att ta reda på vad politikerna har sagt tidigare, och se vad de faktiskt åstadkommit.

Annina Suominen
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln