TY-disputation: Motionskampanjer ger förvrängd bild — visar finländare ute i naturen fastän allt fler bor i städer

I sin doktorsavhandling har Maria Rantala analyserat finländsk motionsupplysning och finska motionsföreningars organisering och verksamhet under åren 1941–2010. Hon har undersökt på vilka sätt, i text och bild, man har försökt få finländare att motionera.

I kampanjaffischerna håller folk på med uthållighetsmotion ute i naturen, till exempel skidåkning, promenerande eller cykling. De är glada och det är alltid bra väder. Den motionerande framställs som en normal och harmonisk människa som är hurtig med sina vänner. Det finns lika många män som kvinnor i kampanjerna, men funktionshindrade eller personer som tillhör olika etniska minoriteter finns väldigt sällan med i kampanjerna.

I det material som Rantala analyserat finns det inte heller nästan alls några lagsporter, bollspel eller kampsporter representerade.

– Efter andra världskriget har det finska samhället urbaniserats, men det här syns inte alls i motionskampanjernas visuella material. De motionerande har placerats i skogen och på fjällen i Lappland istället för i städer, säger Rantala.
Hon konstaterar att kampanjerna inte erbjuder lösningar för vardagsmotionens dilemman och inte uppmuntrar finländare att motionera inomhus eller i dåligt väder.

Rantalas forskning berör just det gränssnitt där motionsfrämjande aktörer försöker nå personer som hamnat utanför en motionskultur. Hennes analys av materialet visar att försiktigheten i kampanjerna har lett till en ganska lam och ensidig framställning. Skadorna med att inte röra på sig lyfts sällan fram, liksom faktorer som ökar fysisk passivitet, till exempel bilkörning.

– Det skulle finnas möjlighet till ett mångsidigare och kvickare budskap, där man litar mera på mottagarens slutledningsförmåga, säger Rantala.

Hon berättar att på 1940–1960-talet åberopade man ofta nationalitet och nationalism i kampanjerna. På 1970-talet vände man sig till arbetarklassen och på 1980-talet blev kvinnor mer än tidigare en egen målgrupp. Från 1990-talet framåt riktades kampanjerna mer och mer till individen.

Rantala disputerar i ämnet Finlands historia vid Åbo universitet lördagen den 12 januari. 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*