Carina Holm 27.09.2018 04:30

Forskare och analytiker vid olika tankesmedjor gör sitt bästa för att förutsäga framtiden bland annat för att ge beslutsfattare bakgrundsmaterial.
I senaste nummer av Polemiikki, som ges ut av Kunnallisalan kehittämissäätiö, stiftelsen för kommunbranschens utveckling, blickar forskare från tre tankesmedjor in i Finland på 2040-talet. Dit är det bara drygt tjugo år. Det låter som en kort tid, men blickar man bakåt har mycket hänt sedan 1996.
Hur ser då Finland ut på 2040-talet?
Bland de trender och fenomen som de tar upp finns en hel del som kan tillämpas också på Åbo och Åboland.
Vd:n Mikko Kiesiläinen från tankesmedjan Libera, som definierar sig som partipolitiskt obunden och som främjar individens frihet, fri företagsamhet och ett fritt samhälle, tror på fortsatt urbanisering.
Följden är att människor och jobb koncentreras till de tio största finländska städerna.
Han anser att de planerade nya landskapen inte behövs som en tredje förvaltningsnivå i ett så litet land som Finland och hoppas att landskapsreformen torpederas som onödig. Däremot talar han för en kommunreform, där framtidens kommuner skulle bildas av omkring sjuttio enhetliga pendlingsområden.
Vad skulle en sådan kommunstruktur betyda för Åboland?
Intressant för Åboland med en glest befolkad skärgård är också hans förutsägelse om att staten inte kommer att ha möjlighet att upprätthålla en näringslivsstruktur som är beroende av stöd.
Hans krassa dom är att de regionala stöden liksom lantbruksstöden kommer att krympa under de kommande årtiondena.
Vad betyder det i den här regionen till exempel för förbindelsetrafik och framtida statsandelar?
Karina Jutila, direktör för tankesmedjan e2, som producerar forskning för organisationer, företag, medier och politik, lyfter fram klimatförändringen.
Hon konstaterar att ingen klarar sig utan ren luft och mark eller rent vatten. Städerna och landsbygden blir tvungna att samarbeta för att de resurser som finns ska användas på ett hållbart sätt.
Hon anser att åtgärder mot klimatförändringen inte bara ska ses som en tung plikt, utan också som en uppmuntrande framtidsfaktor.
Åboland kan också lystra när hon lyfter upp den ökade betydelsen av naturturism. Här finns en nisch för oss, det här är vi bra på!
Enligt Jutila ökar dess betydelse som en följd av klimatförändringen och urbaniseringen.
– I krisernas värld kommer värdet av ren, grön och blå natur samt tystnad att öka. Gröna städer vid vatten är oaser vid sidan av världens metropoler.
Hallå Åbo, hallå Pargas! Det är ni som är framtidens oaser.
Den tredje tillfrågade forskaren är Mikko Majander, som när intervjun gjordes arbetade för stiftelsen Kalevi Sorsa -säätiö, som deltar i samhällsdiskussionen utgående från en socialdemokratisk värdegrund.
Under hösten flyttar han till den finlandssvenska tankesmedjan Magma.
Han tror på kommande generationer, som behärskar och har anpassat sig till digitaliseringen, förutsatt att Finland fortsätter att sköta om grunden, det vill säga om en heltäckande och kvalitativ utbildning.
– Framtiden finns dit unga kvinnor flyttar. I den här tävlingen är det koncentrationer av städer som drar det längsta strået.
Huvudstadsregionens dragningskraft får ännu större betydelse.
Han talar om stadsnätverkens och tvillingstädernas betydelse. Områdena mellan Helsingfors och Tallinn samt mellan Åbo och Tammerfors bildar integrerade pendlingsområden.
Enligt Majander har västkustens produktionskluster alla möjligheter att lyckas, bland annat tack vare närheten till havet. Samtidigt måste förädlingsgraden och produktutvecklingen hållas på en hög nivå, eftersom det inte ger Finland ett tillräckligt mervärde att bara förmedla bulkvaror.
Han betonar också att de regionala centren behöver en intellektuellt inspirerande atmosfär där högre utbildning spelar en central roll för att blomstra.
I tvillingstädernas anda försöker Åbo också knyta närmare kontakter med Stockholm.
Bland annat representanter för Åbo stad, näringslivet, högskolorna, turismen och kultursektorn i Åboregionen var i Stockholm i början av veckan för att göra Åbo med omnejd mer bekant för stockholmarna (ÅU 26.9.2018).
Även om till exempel högskolorna redan samarbetar hoppas Åboregionen också på utökat samarbete kring innovationer och ny teknik.
Syftet är att öka handeln mellan stadsregionerna och på det sättet skapa flera jobb.
Enligt Åbos stadsdirektör Minna Arve är målet att satsningen ska göra Åbo till den viktigaste finländska handelspartnern för Stockholmsregionen.
Det är ambitiöst, men samtidigt behövs högt ställda mål. Konkurrensen mellan andra stadsregioner är hård. Det finns också andra som attraheras av tanken att bli en del av en tvillingstad. Det är där framtiden finns.
Å andra sidan finns den också i tystnaden i den åboländska skärgården.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln