Tillväxtpotentialen för livsmedelsföretagen finns utomlands
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Nya marknader och stigande exportvolymer och -priser bidrar till de finländska livsmedelsföretagens intresse att sälja sina produkter till utlandet. Tillväxtpotentialen för livsmedelsföretagen finns utomlands eftersom den inhemska marknaden i regel inte växer. En annan orsak är att importen kontinuerligt tilltar på grund av det ökade utbudet i butikshyllorna och en allt hårdare priskonkurrens inom handeln.
I Åboland har livsmedelssektorn en stor betydelse för arbetsplatserna och skatteintäkterna. För regionen är det viktigt att den gynnsamma utveckling som pågått under ett flertal år fortsätter trots den kris och lågkonjunktur som covid-19-pandemin förorsakar.
Ur Arbets- och näringsministeriets branschrapport, som publicerades 2019, framgår att merparten av de små och medelstora företagen inom livsmedelsbranschen är starkt tillväxtorienterade. Det syns även i statistiken.
Exporten inom livsmedels- och dryckessektorn har vuxit märkbart under de senaste åren. Värdet på livsmedelsexporten var år 2019 cirka 1,75 miljarder euro, en tillväxt på 13 procent jämfört med året innan.
Staten bidrar aktivt till företagens internationalisering, bland annat genom olika former av stöd och rådgivning till företagen. Det är också möjligt för staten att bidra till att öppna upp för nya marknader genom att delta i bilaterala förhandlingar både på nationell och EU-nivå.
Det centrala stödprogrammet för främjandet av livsmedelsexport, som finansieras av Arbets- och näringsministeriet, är Food from Finland. Programmet har hjälpt flera små och medelstora företag ut på nya exportmarknader.
Merparten av aktörerna inom livsmedelsbranschen är små och medelstora företag. Trots det står de endast för en femtedel av exporten. Av den totala livsmedelsexporten exporteras ungefär hälften till närmarknaderna. Den andel av exporten som går till andra marknader har vuxit betydligt under de senaste åren. Det är ett tecken på att de statliga stödprogrammen har burit frukt.
Att stärka exporten inom olika sektorer är ett långsiktigt och målmedvetet arbete och därför är det av stor vikt att programmen fortsätter.
Den största marknaden för Finlands livsmedelsexport är Sverige med en andel på 19 procent. Efter det följer Estland och Tyskland samt övriga Västeuropa. Finska producenter och företag har redan en lång tid exporterat livsmedel till Sverige och etablerat sig på den svenska marknaden. Samarbetet mellan företag i båda länderna har vuxit i takt med den ökade handeln.
För finska livsmedelsföretag är Sverige tack vare sitt geografiska läge ett gynnsamt exportland för varor som inte tål långa transportsträckor. Allt fler konsumenter värderar produktens ursprungsland och fäster uppmärksamhet vid bland annat koldioxidavtrycket. I tillägg till de inhemska varorna uppfattas produkter från de andra nordiska länderna som närproducerade.
Kina har lockat företag inom livsmedelsbranschen men exporten är fortsättningsvis förhållandevis liten. För att framgångsrikt nå nya exportmarknader utanför EU och samtidigt stå starkare i konkurrensen med övriga grannländer är det viktigt att samarbeta på ett nordiskt plan.
År 2018 lanserade Finland och Sverige en samarbetsstrategi för att gemensamt stärka utgångsläget på internationella marknader. Sverige och Finland producerar hållbart med hög innovationsgrad och har rena och pålitliga produkter. Samarbetet med Sverige och Danmark har till exempel gynnat finska företag på marknaderna i Asien.
Livsmedelssektorn hör till de branscher som drabbats lindrigare av covid-19-pandemin. Störningar har ägt rum bland annat inom logistiken. Primärproduktionen och tillverkningen har fortsatt närapå ostört. Däremot har företagen svårt att skapa nya kontakter med potentiella kunder eftersom de inte har möjlighet att i normal ordning besöka kunder eller delta i de för branschen viktiga mässorna. P
grund av restriktionerna tvingas företagen att i avsevärt högre grad än tidigare förlita sig endast på existerande kundförhållanden. Pandemins verkliga inverkan kommer att synas långt senare ifall restriktioner begränsar företagens verksamhet under en alltför lång tid.
För att handeln ska kunna utvecklas är det ytterst viktigt att åter få igång hjulen så att företagen inom livsmedelssektorn och övriga branscher kan göra det värdefulla och långsiktiga arbete som krävs för att bygga nätverk och relationer över landsgränserna.
Nu behövs snabba men genomtänkta åtgärder både från företagen och de politiska beslutsfattarna för att stärka exporten och samtidigt gynna sysselsättningen.
Kjell Skoglund
VD
Finsk-svenska handelskammaren
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.