"Anlägg forneldsbrasorna på sådana ställen att går att avlägsna askans näringsämnen kommer till nytta på landbacken"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
På lördag kväll tar vi mera eller mindre officiellt farväl av sommaren och firar forneldarnas natt eller villaavslutning, en trevlig tradition vars målsättning är att hylla havet och allt det erbjuder oss i form av rekreationsmiljöer, kulturhistoria, behändiga transportleder och fungerande skafferi.
Helt enkelt en eloge till havet och den finländska kustmiljön och för att vi fått tillbringa vår (fri)tid där. De synliga algblomningarna har vid det här laget avtagit och avsaknaden av hyfsade fiskar i våra semesternät försöker vi förtränga.
Faktum kvarstår dock; övergödning, klimatförändring och förlusten av biodiversitet, samt en kombination av dessa är överhängande hot för Östersjöns havsmiljöer, och vårt hav mår tyvärr inte särskilt bra. Vi har smutsat ner havet i 100 år och det kommer att ta mycket länge innan det på riktigt blir renare och friskare. Hoppingivande är ändå, att det i Finska viken syns vaga tecken på en förbättring av vattenkvaliteten, men det behövs mycket insatser för att få också de kustnära vattnen i bättre skick.
Hoppingivande är också Sitras rapport från senaste vecka där resultaten visar att en miljövänlig livsstil är det effektivaste sättet att hantera och lindra sin klimatångest. Och hållbarhet, kunskap, eftertanke och att göra vad man kan för miljön, är sådant som gynnar hela Östersjön.
Varje vacker brasa som ikväll tänds på stranden eller på en flotte på sjön, påverkar havet. Själva elden är ju rätt ofarlig för vattnet medan resterna av eldandet är mera problematisk. I samband med de första regnen eller högvattnen efter kvällens brasor, rinner merparten av askan rakt ut i havet.
Askans sammansättning beror i hög grad på vad som bränns, men fosforhalten förblir alltid hög i aska. Fosforn är också det näringsämnet som är begränsande vid algblomningar, vilket innebär att nya alger inte kan växa då fosforn i vattnet har förbrukats. Kvävet däremot frigörs vid förbränningen och kommer ut som gaser i luften där kvävehalten redan är hög, och påverkar mera indirekt havets livsmiljöer.
Bland askan finns också många spårämnen och föreningar av kalium, magnesium, kalcium och svavel, som gynnar tillväxten av planktonalger och övrig vegetation i näringsrika miljöer. Askan med sin höga fosforhalt utgör därför en komprimerad näringsboost till de redan allt för näringsrika vattnen.
Den som vill se på vilka ställen brasor tänds, gå in på https://www.ancientlights.eu/sv, där man också uppmanas att registrera sin egen brasa.
Avsikten med kedjan av eldar som ikväll tänds längs hela Östersjöns kust är att förena länder och symbolisera den gemensamma oron om Östersjöns välmående samt om behovet av att jobba för ett rent hav. Hur reagerar havet då på alla brasor? Jo, det gör som det alltid har gjort med människans överblivna rester; gömmer för stunden och tar tyst emot.
Till alla er som vill fira en värdig forneldsnatt och lindra klimatångesten som över 25% av finländarna lider av, har jag ett tips: Ta ert Östersjöansvar och anlägg brasorna på sådana ställen att det är möjligt att avlägsna den utbrunna och näringsrika askan och placera den högre upp på land där näringsämnena kommer till nytta för träden och markvegetationen i stället för att rinna rakt ut i havet.
Och vill man fortsätta att tänka efter, kan man med fördel byta ut blaffandet av tungmetallsfyllda fyrverkeripjäser till någon vettigare sysselsättning, men det är ett annat kapitel.
Sonja Salovius-Laurén
“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.
Tungmetallsfyllda fyrverkeripjäser kan vara svåra att få tag på om man inte idkar olaglig självimport. Visst finns där metaller i fyrverkeripjäserna, bl.a. aluminium och järn, kanske fortfarande även små mängder koppar, men redan många år har man sökt och hittat ersättare till de flesta tungmetaller som tidigare användes. En hel del har hänt på den fronten sedan millennieskiftet, bl.a. bly i fyrverkerier blev förbjudet så sent som 2017 vill jag minnas, så gammal statistik får man glömma. Själv avfyrar jag inga fyrverkerier under forneldarna, men jag ser ingen orsak att smutskasta dem som gör det på ett sakligt sätt enligt bestämmelserna.