Syndastraffet 2.0

”Den ogudaktige falle i läkarehänder!”

Pappa brukade citera apokryferna med glimten i ögat, kanske skedde det när han fått läkartid. Han hade, som många i sin generation, en hjärtsjukdom att passa.

Pappa gillade sarkastisk humor, men var själv ingen stor uppfinnare i genren, han var inte tillräckligt elak för det, hans läggning var ljus. Kanske gillade han också den läckra verbformen ”falle”, han var intresserad av språk.

Man hittar citatet i Syraks bok, kapitel 38. Där står: ”Den som syndar mot sin skapare, han falle i läkarehänder”. Men ”ogudaktig” används ymnigt av Syrak, så om man operativt bygger om citatet lite må det vara hänt.

Jag associerade till magsyra när jag hörde om Syrak. Jag besvärades själv av sura uppstötningar på grund av fiskleveroljeprodukten barn skulle ta förr (ända tills mamma märkte hur många gånger jag måste svälja en och samma portion och befriade mig).

SAOB ger exempel på hur man använt ”syrak” som vanlig satsdel. ”Han var syrak ”, alltså sur, putt, irriterad.

Pappa var inte sur på läkarvetenskapen, tvärtom. Den förlängde också hans liv med flera år, trots att han, som många i sin generation, lämnade oss i förtid, lättade på statens börda genom en kort pensionstid.

I dag får man applicera syndastraffet på annat, så jag tänker: ”Den ogudaktige falle i kundtjänstens händer!”

Nyligen hade jag kontakt med ett par olika k-tjänster vilkas produkter jag ville ha, men inte kunnat skaffa för att jag inte passat in i deras kundvillkor. I ett fall ville jag inte sköta betalningen enligt standardmallen (för att faktureringsfirman en gång snott mig på en summa med två nollor). Lovades att det fanns en annan möjlighet, men inga spår på hemsidan kunde leda en rätt.

Mitt ärende handlade om det, och nu har jag frågat på chatten, hos kundresponsen, och på en adress till, men allt jag fått är en sketen länk som upprepar rundgången jag befinner mig i.

Livet hänger inte på de här produkterna, så jag ger antagligen fanken i dem, men jag tycker att det vore fint om man fick ett svar man kunde använda när man kontaktar något som kallar sig kundtjänst.

Jag vet, det är SÅÅÅ IGÅR att begära att man ska få tala (eller chatta, eller mejla) med en människa. Och alla de som har frågor som inte passar i FAQ borde väl bara knuffas ut över kanten och försvinna.

Min spaning för framtiden är ändå att företag som vill ha kunder kvar anställer en som är insatt och villig till kommunikation. Så får man ärenden ur världen med en gång. Och kanske finns det en betalande kund eller prenumerant mer. Om det är det de vill, det verkar ofta som om det var skitsamma.

Retsamt är att kundtjänstkontakterna som utmynnar i assit tar sån tid. Förutom att de öppnar ens stresshormonsflöden, något som också kan vara skadligt. En vän fick sex olika svar på frågan hur man ska begå för att få sitt paket från posten om man inte hinner dit inom utsatt tid. Vännen skrev tillbaka att hen var jättesyrak (fast med en mer kraftfullt entydig vokabulär).

Tjänster man tar del av utan att träffa en enda människa – listan blir länge. Fint om det går fint, annars: hopplöst.

Måste det inte finnas en plan B med humankontakt som backup? Det ligger ju något skrämmande totalitärt att förvägra personkontakt. Kan man leva så?

Våren visade ju oss detta: att man kan dö utan människokontakter.
Det är så det är. Utan dem kan man dö.

Signaturen ACS återkommer i ÅU varje onsdag.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*