Svar till Gösta Wahlroos om spårvägen i Åbo

Gösta Wahlroos frågar (åu.fi 2.3.2020) hur spårvägen som ersätter en enda Fölilinje ska betjäna alla de medborgare som använder de övriga 120 Fölilinjerna.

Det är givetvis inte meningen att spårvägen ska befrämja kollektivtrafiken för majoriteten av Åboborna. Spårvägen är ideologisk med en hypotetisk framtida ekonomisk nytta.

Åbo vill bygga ett ”modernt” (stålskenor i gator byggdes redan på 1800-talet) och ”klimatsmart” samhälle.

Spårvägen inget mål utan ett ”medel för att uppnå mål” som är kopplade till stadens ”ambitioner” om en ”hållbar utveckling.”

Stadsdirektör Minna Arve säger: ”Det är ett stort, strategiskt vägval med följder (läs obetalda skulder) för flera årtionden framåt”. Beslutet påverkar ”hur staden växer”, hur och var ”företag väljer att etablera sig” och hur Åbo kommer att kunna mäta sig i ”konkurrensen med andra städer i Finland” (läs Tammerfors).

Arve lyfter också fram ”den ökande attraktionskraften” och ”fastigheters och tomtmarkens ökade värde” samt spårvägens ”användarvänlighet” (varför är vagn på stålskenor vänligare än vagn  på gummihjul?) som argument.

I bakgrunden finns Åbos ”ökande befolkningstillväxt”. Staden förutspår att invånarantalet ökar från 220 000 år 2030 till 250 000 år 2050.                                                                                               De

De nya stadsborna förutsätts tydligen vara höginkomsttagare som har råd och vilja att bosätta sig längs den nya spårlinjen där bostadspriserna antas bli skyhöga. De ska alltså inte bygga hus i Hirvensalo och köra bil till jobbet.

En känd taktik när man vill få igenom dyra beslut är att beställa en konsultutredning. ”I slutändan är det politiska beslut, hur man prioriterar och tänker på framtiden”, förklarar analytikern Ruut Haapamäki vid analys- och teknikkonsultföretaget WSP Finland. Eftersom konsulten försöker neutralt reda ut olika alternativ hittar den alltid hypotetiska argument för sådant som rent teknisk/ekonomiskt inte förefaller bra.

Bilder över hur spårvägsgatan ser ut i framtiden påminner om de bilder som visas för de kommande bulevarderna i Helsingfors. Det är sommar med gröna träd, en lättklädd familj spankulerar omkring, en cyklist rullar fram. Ingen dubbel bilkö med folk som ska hämta ungar från dagis och åka hem via Citymarket. Spårvagnen tronar i centrum, en blyg elbil smyger skamset iväg. Den lyckliga gröna framtiden.

Eller en stad drabbad av  Coronavirus.

Jarl Ahlbeck

En kommentar

  1. Man kan öka ”attraktionskraften” med astronomiska bostads-
    priser och nya ”funikularer” för hundratals miljoner euro?

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*