Some har förändrat ungdomars språkbruk- modersmålslärare Marika Rask intervjuas av Novias Hallågrupp
Marika Rask har följt med ungdomarnas språkbruk. Hon har märkt att läsandet har minskat och det bekymrar henne. Foto: Emilia Sandell
Unga skriver för unga i ÅU:s och yrkeshögskolan Novias samarbetsprojekt. Den andra artikeln handlar om hur ungas svenska har förändrats.
Den första artikeln handlade om ungdomarnas läsvanor.
Hur har du som lärare märkt förändringar i språket i och med sociala medier?
– Jag har bland annat märkt att unga skapat egna skrivregler, uttryck, förkortningar och nya ord. Det finns studerande som blandar friskt mellan tal- och skriftspråk, skriver korta meningar och har ett fattigare språk. Det här syns framför allt i mejl där man ibland ser att man skrivit o istället för och, me istället för med, sån istället för sådan, ja istället för jag och där man använder smileys för att ange sinnesstämning.
Många unga anser att en mening är lättare att förstå om den innehåller en smiley. Likaså kan de tycka att en mening är svår att tolka om smileyn lämnats bort. Betydelsen av en smiley kan ändå tolkas olika och därför orsaka missförstånd. Man ska också tänka på att en smiley inte passar i alla sammanhang, speciellt inte i arbetsmejl.
Som lärare har jag märkt att de unga stör sig på stavfel mer än man kunde tro, i regel lika mycket som äldre. Det handlar både om stavfel som kan bero på bristande språkkunskaper och om särskrivningar. Att kunna formulera sig i skrift är mycket viktigt och det finns en risk för att den som gör många språkfel lätt betraktas som lite korkad.
En del studerande har svårt med interpunktion. Man sätter t.ex. kommatecken på fel ställe, radar många fråge- och utropstecken efter varandra och vet inte var man ska sätta punkt efter en mening.
De unga är däremot väldigt skickliga på webben, i regel mycket duktigare än äldre. De förstår sig på det visuella, både på bilder, typsnitt och textstorlek. De vet att man ska formulera sig kort på webben och att kommunikationen är snabb.
Har förändringarna påverkat hur de studerande presterar i skolan?
– Tyvärr syns detta. Sammanblandning av talspråk och skriftspråk förekommer och meningarna blir kortare och språket fattigare. Detta gäller dock inte alla utan enbart vissa studerande. Det är viktigt att poängtera att många studerande kan skilja på talspråk och skriftspråk och kan anpassa språket efter sammanhang. Det spelar en stor roll med vem de kommunicerar och var.
Vilka begrepp/ord stöter du oftast på?
– Engelska ord stöter jag på en del, speciellt inom det ekonomiska språket då det är svårt att hitta svenska förklaringar till alla termer. Dock ska man alltid försöka använda ett motsvarande svenskt ord, speciellt när man skriver texter. Det andra som förekommer i en del studerandes texter är stavfel. Jag ser allt fler förkortningar och smileyn användas i olika textsammanhang.
Använder sig många av engelska och finska ord då de skriver texter på svenska?
– Finska ord förekommer inte i lika hög grad som engelska i studerandenas texter, men däremot förekommer finsk ordföljd till en del. Vid översättningar från finska till svenska är det svårt att översätta smidigt och det resulterar ibland i mycket klumpiga konstruktioner. Engelskan har ett stort inflytande på svenskan och förkortningar som till exempel OMG och FTW förekommer.
Hur reagerar du som modersmålslärare när någon använder sig av bland annat talspråk, finlandismer eller förkortningar i diskussioner?
– Det beror mycket på sammanhanget. Det är okej att använda finlandismer, förutsatt att det passar sammanhanget och att mottagarna förstår dem, men man behöver veta hur det heter i rikssvenskan. Om man däremot använder många finska eller engelska ord verkar det som att man inte skulle ha ett så stort ordförråd.
– Det är ändå viktigt att poängtera att det finns unga med ett mycket gott språk. De förstår skillnaden mellan skrift- och talspråk och kan anpassa språket efter sammanhanget där det används. Det finns ändå de som inte förstår det och som använder talspråk oberoende av sammanhang och det är irriterande.
Tycker du att ungdomarna idag kan sitt modersmål så bra som de bör kunna?
– De finns de som har ett gott språk men tyvärr finns det en ökande andel ungdomar med en allt svagare svenska. Precis som en idrottare måste träna för att bli bättre på sin gren måste man också träna språket för att det ska bli bättre. De som läser mycket har i regel ett bättre språk. Jag uppmanar till att läsa och helst olika typer av texter, men framför allt skönlitteratur. Jag har sett att de som läser skönlitteratur får ett rikare språk och fler nyanser i språket.
Ida Helle
Hallågruppen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.