”Åbo har Finlands bästa Prideparad”

Foto över en färgglatt klädd människomassa.
Lilltorget sjuder av liv just innan Prideparaden drar igång. Foto: Patricia Torvalds.

När Åbo Pride på lördagen kulminerar i den traditionella paraden fylls Lilltorget utanför stadsbiblioteket av människor klädda i regnbågens alla färger.

Folk draperade i diverse flaggor bärande på skyltar med slagord dansar till någon Lady Gaga eller Cher låt som spelas ur en högtalare.

Här träffar deltagarna sina vänner, stöder varandra och marscherar för sina egna och andras rättigheter.

Två personer som håller i varsin skylt. I bakgrunden syns regnbågsflaggor och människor.
Aleksi Holopainen och Eljas Viitanen uppskattar att Pride i Åbo fortfarande känns som en demonstration. Foto: Patricia Torvalds.

På plats finns cirka 2 500 personer, en liknande mängd människor som under de tidigare åren.

— De senaste tre åren har vi haft mellan två och tre tusen deltagare, säger Enni Rasimus, en av Åbo Prides arrangörer.

En lesbisk flagga draperad över en persons axlar
Under lördagen kunde man få se ett flertal olika så kallade regnbågsflaggor som symboliserar sexuella minoriteter, köns minoriteter eller fetischer. Det här är en variant av den lesbiska flaggan. Foto: Patricia Torvalds.

I år uppmärksammar man att det gått 50 år sedan Stonewall upproren i New York, de våldsamma demonstrationerna som var startskottet för dagens massiva prideparader. Temat för årets Åbo Pride är autonomi.

— Autonomi betyder att alla ska ha rätten att få vara den man är. Här måste man ju lyfta fram translagen eftersom den är så fruktansvärd, många transpersoner har ingen självbestämmanderätt, säger Rasimus.

En man står och ser in i kameran omringad av människor draperade i regnbågsflaggor.
Ali Raeed tycker det är fint att folk från så olika bakgrunder kan samlas under Pride. Foto: Patricia Torvalds.

Rasimus är inte den enda som är upprörd över transpersoners situation i Finland.

— Åbo har Finlands bästa Pride parad eftersom den ännu är som en demonstration. Jag är här och demonstrerar för den nya translagen, svarar Aleksi Holopainen på frågan om varför man ska delta i Åbo Pride.

— Varför skulle man inte, är nog det bästa svaret, fyller Eljas Viitanen i.

En skylt med texten "I am a proud mom".
”Jag är en stolt mamma” har en av paraddeltagarna skrivit på sin skylt. Bristande stöd från den egna familjen är ett stort problem för många HBTQ+ personer. Foto: Patricia Torvalds.

Men det är inte endast translagstiftningen som lockar folk.

På Åbo Prides Facebook-evenemang nämner man även regnbågsungas mänskliga rättigheter, HBTQ+ personer med invandrarbakgrunds rättigheter, ickebinära personers rättighet till könsbekräftande vård och intersex personers självbestämmanderätt som andra viktiga teman för årets marsch.

Två personer klädda i färggranna enhörningshorn kramas.
Johanna Virtanen har kommit från Esbo och Inka Heinonen från Salo för att delta i Pride paraden i Åbo. Foto: Patricia Torvalds.

Många deltar i paraden för att det är en möjlighet till att få vara sig själv öppet och utan att behöva vara rädd.

— Jag är här för att stöda och för att det är härligt att se människor som är så glada. Det är roligt att här finns folk från så många länder och religioner, här finns muslimer, jag är en av dem, och jag har en kompis här som är jude, säger Ali Raeed som nu deltar i Åbo Pride för tredje gången.

— Det finns ännu folk som inte accepterar att kvinnor kan vara tillsammans med kvinnor eller män med män eller att det finns transpersoner. Här får jag vara just den jag är och jag behöver inte gömma något, säger Johanna Virtanen som kommit till Åbo från Esbo för att gå i paraden.

En skylt med ett rådjur och texten "Panbi"
Panbi är en ordlek med orden pansexuell och bisexuell. Foto: Patricia Torvalds.

På plats på Lilltorget finns även bland annat Åbo stad, ett flertal politiska partier, olika högskolor, scouterna och en hel rad andra organisationer och föreningar.

— Vi är här och demonstrerar för translagen som ännu inte tar i beaktande minderåriga personer, säger Annina Forsblom som är ordförande för Åbo Akademis genusvetenskapliga ämnesförening Judith.

Annina Forsblom, Sandra Björklund, Emma Andersson, Ada Meurman och Iris Pallas hör till dem som gick i paraden med den genusvetenskapliga ämnesföreningen Judith.

Att bli respektfullt bemött då man besöker en läkare eller terapeut är viktigt för personer som tillhör könsminoriteter eller sexuella minoriteter och det här är något som psykoterapeuten Anu Varinowski är medveten om.

— Jag är här för att visa att man inte ska behöva låtsas vara någon man inte är då man träffar en psykoterapeut, man ska kunna gå i psykoterapi som sig själv, säger Varinowski som kommit till paraden tillsammans med ett antal andra psykoterapeuter för att visa sitt stöd.

En kvinna sitter på kanten av en fonten och ler. Med sig har hon en skylt med texten "psykoterapiaan omana itsenä"
Anu Varinowski vill att tröskeln ska vara låg för att komma och prata med en psykoterapeut. Foto: Patricia Torvalds.

Efter att marschen avslutats samlas deltagarna i Puolalaparken där man ordnar en stor parkfest och senare på kvällen ordnas Turku Prides officiella efterfest på Skärgårdsbaren.

En vinthund med ett regnbågsfärgat halsband.
Galgo español-hunden Lempi besöker Pride för andra året. Foto: Patricia Torvalds.

Translagen

I det nya regeringsprogrammet lovar regeringspartierna förnya den föråldrade translagen från 2003.

Den nuvarande translagen kräver att en person som juridiskt vill bekräfta sitt kön måste vara steril, vara myndig och ha genomgått en medicinsk utredning.

Steriliseringskravet har kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna och bland annat Amnesty International har krävt en ändring av lagen.

Det nuvarande kravet på att en person som juridiskt vill bekräfta sitt kön måste vara myndig kommer troligtvis att kvarstå även efter lagändringen, något som väckt förbittring bland transaktivister och barnrättsorganisationer.

Förespråkare för den nya translagstiftningen vill även trygga ickebinära transpersoners tillgång till könsbekräftande vård och intersex-personers rätt till sin självbestämmande rätt.

Förespråkare för den nya lagen kräver att transpersoner ska ha rätten att själva definiera sitt kön utan att tvingas genomgå medicinska undersökningar eller sterilisering.

I regeringsprogrammet står att partierna förbinder sig till att slopa tvångssteriliseringarna, separera den juridiska könskorrigeringsprocessen från den medicinska vården och möjliggöra att en myndig person kan ändra sitt juridiska kön genom att göra en anmälan. Könskorrigeringen skulle förbindas med en betänketid. Regeringen förbinder sig även till att förbjuda kosmetisk kirurgi för barn som föds med intersexvariationer.

Källor: Translagen, TransförordningenTrasek, och Kuuluu kaikille.

 

Begreppsordlista

Bisexuell: En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön

HBTQ+: Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter.

Interkönad/intersex: Samlingsterm för personer med medfödda tillstånd som gör att könskromosomerna, könskörtlarna eller könsorganens utveckling är atypisk. För vissa personer kan interkönad/intersex vara en könsidentitet. Begreppet har inget med personens sexuella läggning att göra. En person som inte är intersex kallas för dyadisk.

Lesbisk: En person som identifierar sig som kvinna och som attraheras av andra kvinnor.

Pansexuell: En person som kan attraheras sexuellt av en annan person oavsett hens kön. Benämningen pansexuell skiljer sig från benämningen bisexuell genom att den betonar att kön är ett spektrum som består av mer än endast två motsatta kön.

Transperson: En person vars könsidentitet inte överensstämmer med den som personen tilldelats vid födseln. Det finns både binära och ickebinära transpersoner. En binär transperson identifierar sig antingen som en man eller en kvinna medan en ickebinär transperson kan ha en rad olika könsidentiteter utanför den binära könsuppdelningen. Begreppet har inget med personens sexuella läggning att göra, en transperson kan ha vilken sexuell läggning som helst. En person som inte är transkönad är ciskönad.

Den här listan förklarar endast ord som använts i artikeln. Det finns rikligt med andra könsidentiteter och sexuella läggningar som man kan lära sig mer om till exempel på Setas, Traseks eller RFSU:s webbsidor.

Setas och Traseks begreppsordlistor är finskspråkiga medan RFSU, som är den svenska motsvarigheten till Seta, har en svenskspråkig begreppsordlista.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*