Skolfrågan i Pargas behöver ses ur ett helhetsperspektiv

Med hänvisning till gymnasierektorernas insändare i ÅU (12.11) efterlyser vi en helhetssyn i diskussionen om hur centrumskolornas fastighetsfråga skall lösas. Innan vi gräver ner oss i två läger och inleder en tvåsidigt ensidig debatt för ett av de två alternativen som nu presenterats – gymnasierna på Skolgatan eller gymnasierna på Vapparvägen – behöver vi ta ett steg tillbaka och se på frågan ur ett bredare perspektiv.

Stadens uttalade målsättning är att vara attraktiv för barnfamiljer. Ett mångsidigt utbildningsutbud har en självklar plats i den diskussionen.

Rent statistiskt är det nuvarande (befolknings-/ studerande-) underlaget för en andra stadiets yrkesskola aningen för litet i Pargas. I dagens digitaliserade värld som strävar efter en ökad effektivitet är existensbetingelserna för både ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt gymnasium i Pargas inte heller helt självklara.

Vi kan inte ta vårt fina utbildningsutbud som en självklarhet. Varje skola för sig, men också bildningssektorn som helhet behöver se över möjligheterna till effektivering och utvecklande av verksamheten: Hur kan vi få ännu mer för pengarna, både i form av utbud och kvalitet?

Vi ser otaliga möjliga öppningar för en diskussion om samarbete mellan yrkes- och gymnasieutbildning som skulle gagna båda parterna. De facto uppmanar också både Lagen om yrkesutbildning och Gymnasielagen till ett samarbete: ”Utbildningsanordnaren ska samarbeta med anordnare av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, läroanstalter för fritt bildningsarbete och andra anordnare av utbildning…”

Beträffande samarbete finns flera synvinklar av vilka vi upplever att studerandesynvinkeln är den viktigaste: Hur kan eleverna/ studerande dra mest nytta av att skolor samarbetar? Vi ifrågasätter utgångsläget i rektorernas argumentation att man endast med en gymnasieutbildning som grund kan fortsätta till en högskoleutbildning. Dagens verklighet är en helt annan och i synnerhet på finlandssvenskt håll är yrkesutbildningarna viktiga rekryteringskanaler för många högskoleutbildningar. Framför allt skulle ett samarbete inom hela andra stadiet ge studerande fler valmöjligheter.

De gemensamma ämnenas andel i yrkesstudierna är förhållandevis liten. Ett fungerande samarbete med gymnasierna kunde underlätta rekryteringen av lärare till yrkesutbildningen. Om detta förverkligas som en köptjänst hämtar det samtidigt en inkomst till staden.

På samma sätt kunde studerandevården samordnas dels med kostnadseffektivitet som ledstjärna, dels med avseende på att studerandevårdsärenden smidigt följer med vid övergång mellan olika stadier.

Beträffande investeringen i nya skolfastigheter i Pargas behöver vi vara kostnadsmedvetna nog för att se möjligheterna till utnyttjande av dyra specialutrymmen över alla utbildningsgränser – en ändamålsenlig gymnastiksal må utgöra exempel på ett utrymme som behöver kunna betjäna elever och studerande på alla stadier.

Pargas stad och Axxell Utbildning Ab skall också ses som jämbördiga förhandlingspartners med en gemensam målsättning i förhållande till en potentiell hyresvärd, det vill säga Kustregionens utbildningsfastigheter Ab.

Vi tror att ett bra samarbete inom utbildningen gagnar alla parter. Det gäller ändå att modigt våga öppna ögonen för att utvärdera de möjligheter som nu finns serverade, tillsvidare osorterade på en silverbricka. Hur gör vi det bästa möjliga av en investering på ca 15 miljoner euro för staden i allmänhet och våra ungdomar i synnerhet?

 

Tomas Björkroth (SFP), ordinarie medlem, Pargas stads bildningsnämnd

Maria Lindell-Luukkonen (SDP), fullmäktigeledamot, Pargas stadsfullmäktige

 

LÄS OCKSÅ: Gymnasiediskussionen i Pargas

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*