Cancerforskningen i Åbo har haft nytta av unisamarbete i trettio år — nu vill Turku Bioscience ut i världen
Turku Bioscience är Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma biovetenskapscentrum, som fyller trettio år i år och som erbjuder både utrustning och kunnande för forskare inom biovetenskap. Foto: Carina Holm
Cancercellerna har färgats gröna för att synas, där de rör sig i blodsystemet på en levande zebrafisk. De lysande gröna cancercellerna kryper fram och letar efter en plats att fästa sig vid i blodkärlets väggar. Så uppstår en metastas.
Bilden är tagen i ett mikroskop med superresolution vid Åbouniversitetens gemensamma teknologicenter, som fyller trettio år i år och byter namn till Turku Bioscience, som också är centrets varumärke.
Vid centret produceras teknologitjänster för toppforskning inom biovetenskap.
Syftet med namnbytet är att göra centret mer känt också internationellt för att kunna sälja tjänster också till forskare utomlands.
På svenska heter centret Åbo biovetenskapscentrum.
Bra utrustning behövs för bra forskning
Johanna Ivaska, akademiprofessor och cancerforskare, säger att man som forskare i dag inte kommer långt med en bra idé, om man inte har utrustning att forska med.
– Utan till exempel det här mikroskopet med superresolution, där vi kan se hur levande celler rör sig på detaljnivå, skulle våra idéer förbli dagdrömmar, säger hon, som bland annat forskar i hur aggressiva bröstcancerceller rör sig.
Mikroskop med superresolution. Foto: Carina Holm
Hon säger att Åbo biovetenskapscentrum med sin högkvalitativa apparatur och sitt kunnande på toppnivå är unikt, också internationellt sett.
En kungstanke är att hela forskarsamfundet ska ha nytta av den utrustning och den expertis som finns samlade på framför allt femte våningen i Biocity i Kuppis i Åbo.
– Efter att ha använt mikroskopet med superupplösta bilder av hur levande celler rör sig i 600 timmar för sin cancerforskning, säger en av mina forskare att han inte kunde ha gjort det här någon annanstans i världen. Medan forskare utomlands står i långa köer för att få använda liknande mikroskop är det vardagsmat för forskare i Åbo och hör till våra rutinmetoder, säger Ivaska.
Professorerna Johanna Ivaska, John Eriksson och Jukka Westermarck är alla knutna till Åbo biovetenskapscentrum. Ivaska använder centrets tjänster för sin forskning, medan Eriksson är centrets direktör och Westermarck dess forskningsledare. Foto: Carina Holm
Zebrafiskar, utrustning på toppnivå och specialkunnande
Förutom superupplösta mikroskop hör också zebrafiskar till den service som Åbo biovetenskapscentrum erbjuder forskare, vid sidan av kunnande och utrustning inom andra specialområden som proteomik, metabolomik, cellavbildning och medicinsk bioinformatik, som behövs för framgångsrik toppforskning.
– Samarbetet mellan Åbo universitet, TY, och Åbo Akademi var banbrytande för trettio år sedan. I dag kan du gå från ett av universiteten till det andra utan att ens märka det, då vi jobbar sida vid sida i samma byggnad. Universiteten kompletterar varandras profileringsområden och närheten gör att forskargrupperna drar stor nytta av varandras arbete, säger professor John Eriksson, direktör för Turku Bioscience.
Här jobbar omkring 200 forskare i ett tjugotal forskningsgrupper.
Centret drar årligen in extern finansiering värd 4–6 miljoner euro och utrustningen är värd långt över tio miljoner euro. Årligen köps ny utrustning in till centret för ett par miljoner euro.
Där centrets personal för trettio år sedan fyllde ungefär en busslast då man åkte på sommarutfärd fyller personalen i dag hela bottenvåningen i Biocity om alla är samlade.
Också samarbetet med företag inom biobranschen är tätt.
Den utrustning som finns vid biovetenskapscentret i Åbo används flitigt, eftersom den finns tillgänglig för alla.
John Eriksson säger att open science, tillgänglig vetenskap, blir en allt viktigare forskningsprincip.
– Biovetenskapscentret har spelat en viktig roll för framgångarna för hela biobranschen i Åbo.
En positiv spiral bidrar till goda resultat
Johanna Ivaska talar om en positiv spiral, som matar sig själv.
– Tack vare topputrustningen får vi toppresultat som får stor synlighet, vilket intresserar finansiärer. Det möjliggör nya toppresultat och köp av ny utrustning.
– För att få synliga resultat behöver vi bra vetenskap. I dag bedrivs forskning i stora internationella team och där vill Turku Bioscience vara i centrum, säger John Eriksson.
Professor Jukka Westermarck, forskningsledare vid Turku Bioscience. Foto: Carina Holm
Arbetar vidare för att få ett nationellt läkemedelsutvecklingscenter till Åbo
Professor Jukka Westermarck, forskningsledare vid biovetenskapscentret Turku Bioscience, hoppas att kommande regering i sitt regeringsprogram tar med ett nytt nationellt centrum för läkemedelsutveckling med Åbo som placeringsort.
– Vi har alla förutsättningar här i Åbo. Turku Bioscience kan erbjuda en mångfald av de nyaste tjänsterna inom den teknologi som behövs för läkemedelsutveckling, säger han.
Läkemedelsutvecklingscentret skulle fungera som en bro mellan universitetens forskare och de stora läkemedelsbolagen, för att överbrygga den så kallade dödens dal, där goda idéer och lovande projekt dör, om det inte finns någon som har resurser och intresse av att utveckla dem vidare.
Centret skulle hjälpa forskare vid universitet och uppstartsföretag att utveckla sina idéer vidare till molekyler, som de stora bolagen i sin tur är intresserade av att jobba vidare med.
Skulle betjäna hela landet
– Det skulle betjäna hela landet. Till Åbo styrkor hör bland annat att läkemedelsutveckling redan i många år har varit ett satsningsområde i regionen. Här finns kunnande och utrustning koncentrerade på ett litet område.
Läkemedelsutvecklingscenter finns bland annat i Sverige, Danmark, Storbritannien och Belgien.
Westermarck gläds över att utredningsmannen Jyrki Liljeroos, som överlämnade sin rapport i slutet av mars till Social- och hälsovårdsministeriet, förespråkar Åbo.
– I Åbo finns allt du behöver för avancerad forskning. Vi måste fortsätta att se till att läkemedelsutvecklingscentret hålls på agendan tills beslutet är fattat, säger Westermarck.
Fler bioinformatiker behövs
Om Jukka Westermarck ska ge unga människor ett karriärråd blir det att utbilda sig till bioinformatiker.
– All ny teknologi ger oss mängder av information, som någon behöver kunna tolka för forskarna så att de förstår vad de egentligen har hittat. Behovet av bioinformatiker kommer att öka ännu mer och redan i dag är det brist på sådana.
Han tar ”Single-Cell Omics”, som exempel, som är en av de tjänster som Turku Bioscience erbjuder forskare.
Om man tidigare kunde dela in immunförsvarets miljoner celler i kanske fem grupper beroende på deras egenskaper, så kan man i dag sekvensera varenda cell och analysera dess innehåll.
– Det har stor betydelse för till exempel cancerforskningen, men det gör också att informationsmängden nästan exploderar i händerna på oss. Hur ska vi göra med all den information vi får, för att kunna utnyttja den på bästa möjliga sätt när vi exempelvis försöker ta fram ett nytt läkemedel?
Här har också universiteten en utmaning, säger Westermarck.
– Hur ska de svara på det här utbildningsbehovet?
Mer information finns på www.bioscience.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.