Förflytta dig till innehållet

Sallinens omtvistade verk fyller Konstmuseet

”Mirri”. Tyko Sallinens tavlor ansågs ofta som stötande och upprörde betraktaren genom det primitiva framställningssättet.

Tyko Sallinen (1879–1955) är känd som föregångare för den finska modernismen och expressionismen.

I centrum för hans konst stod landskapen och människorna, framförallt konstnärens första hustru Helmi Vartiainen, ”Mirri”.

Särskilt kraftfylld var Sallinens pensel på 1910-talet, då han också gav upphov till de första dispyterna om modernismen i vårt land.

Tvisterna pågick ända in på det följande decenniet, då ”Hihuliter” var ett av verken i stormens öga.

Konstnären hade målat verket i Åbo under sommaren efter inbördeskriget 1918 och idén till det hade han fått då han besökte en gudstjänst i Nagu kyrka.

På 1910-talet var Sallinen den finska konstens enfant terrible, som inte kände sig bunden av den äldre konstnärsgenerationens konventioner eller skönhetsuppfattningar.

Hans verk, som influerats av den nya franska målarkonsten, ansågs stötande och upprörde betraktarna genom det rättframma och primitiva framställningssättet.

Detta gällde främst folkskildringarna, såväl porträtten som de heta masscenerna. Landskapen kunde däremot vara så förenklade att de närmade sig det abstrakta.

Den friska och ohämmade färgglädjen i början av konstnärens karriär förbyttes senare i brutna jordnära färger, men formspråket förblev lika starkt och uttrycksfullt som tidigare.

Sallinens mest nyskapande och produktiva tid som konstnär varade i ett drygt decennium räknat från 1909. Under den tiden hann han skapa och importera en expressionism på internationell nivå.

Utställningen i Åbo konstmuseum omfattar ett knappt hundratal verk från tiden 1905–42 och har producerats i samarbete med HAM Helsingfors konstmuseum.

Den senaste större utställningen av Sallinens arbeten var minnesutställningen på Åbo konstmuseum 1958, för nästan 60 år sedan.

Utställningen är öppen 15.9.2017–7.1.2018.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter