Reporterklassen besöker Toppå avfallscentral: Det är viktigt att sortera soporna!
Julia Laapio och Gustaf Alander besökte Toppå avfallscentral, vars område är lika stort som 140 fotbollsplaner, och intervjuade miljörådgivaren Mikaela Sundqvist om verksamheten. Foto: Annina Suominen
När Toppå avfallscentral öppnade på 1970-talet fanns där bara en soptipp. Det var en plats där man tömde ut soporna och sedan bröts de ner på naturlig väg. Nuförtiden återvinner man allt som bara är möjligt, resten bränns och blir till energi.
Av alla sopor som kommit till soptippen under den första tiden har det redan hunnit bildas en “konstgjord” ny terräng med små backar.
Det är lite svårt att föreställa sig hur det sett ut i början.
Vi intervjuade Sydvästra Finlands Avfallsservices (LSJH) miljörådgivare Mikaela Sundqvist. Hon har jobbat för LSJH i tre år och tog oss på en rundtur och berättade om avfallscentralen.
Området är lika stort som 140 fotbollsplaner och där trivs många sällsynta djur. Också måsarna får mat bland soporna och hålls säkert hellre där än vid havet.
Toppå avfallscentral drivs av LSJH som ägs av kommunerna. LSJH driver bland annat fyra avfallscentraler, åtta sorteringsstationer, flera återvinningspunkter och en ambulerande sorteringsstation. Det finns till och med en sorteringsstation på Utö.
LSJH har sammanlagt ungefär 90 anställda.
800 fordon varje dag. Toppå avfallscentral används flitigt.
800 fordon dagligen…
Mikaela berättade hurdant det är på en avfallscentral och visade oss runt. Här finns förstås olika avdelningar för olika sorts avfall. Efterhand processas mycket av avfallet och blir till sist till bland annat ny mull.
Fackförbundet JHL:s strejk, som pågick under besöket som gjordes i december, påverkade också Toppå, berättade hon.
– Det är då väldigt lugnt här jämfört med annars, då 800 fordon dagligen kommer till Toppå.
Toppå tar emot många olika sorters avfall, till exempel bioavfall, kartong, asbest, elektronik, keramik samt allt brännbart avfall. Ett av de nyaste är plastinsamlingen, som har orsakat en del problem.
– Folk brukar kasta leksaker av plast, tandborstar och andra prylar, fast det enda man skulle få kasta är plastförpackningar såsom yoghurtsburkar, schampoflaskor och plastomslag.
… och 350 000 soppåsar med brännbart avfall
Man försöker återanvända så mycket som möjligt på Toppå, och mänskorna har börjat sortera bättre.
– Tyvärr så har ändå mängden avfall ökat. Runt 350 000 soppåsar med brännbart avfall hämtas till Toppå dagligen, berättade Mikaela.
– Mest kommer det från vanliga hushåll, men också en stor del från offentliga platser, som till exempel skolor och sjukhus. Det är en väldigt stor mängd, som borde vara möjlig att minska.
Mikaela hade några tips för att minska avfall:
– Speciellt vid jul kan man fundera på vad man önskar i julklapp, och i stället för saker önska sig immateriella gåvor som biobiljetter, en middag eller inträde till en simhall.
Hon tipsade också oss att tänka på att köpa bra kvalitet.
– Mänskor brukar inte tänka på den saken tillräckligt, utan ett år köper man någon viss färgs möbler som är trendiga, och nästa år slänger man bort dem. Man kunde sälja eller donera det, men mänskor tycker att det är mindre möda att bara slänga bort, speciellt då nya möbler kan köpas billigt.
– Att sortera kan kännas svårt i början, men man behöver inte sortera allt genast. Till en början räcker det med till exempel metallsortering, eftersom metaller är värdefulla råvaror som kan användas till något nytt oändligt många gånger. Om alla globalt skulle göra något, som till exempel inte köpa nya kläder så ofta, skulle det ha en stor inverkan på miljön. När man får sortering med i sina vardagliga rutiner börjar det också kännas enklare, menade hon.
Det var intressant att få veta vad som händer med allt skräp som vi människor producerar. Att det också finns sådana som jobbar på liknande ställen är viktigt. Besöket fick oss att tänka på hur viktigt det är att sortera och inte skräpa ner. Att utveckla sorteringen på alla sätt verkar vara ganska nödvändigt.
Julia Laapio och Gustaf Alander
i reporterklassen 8d
Reporterklassen
Varje år fungerar en åttondeklass i S:t Olofsskolan i Åbo som en reporterklass, i samarbete med ÅU. Elever följer med en reporter på intervju och skriver sedan en artikel.
Läs också: Här är årets reporterklass i Åbo
REPORTERKLASSEN: Håll skärgården ren gör mycket för Östersjön
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.