Riksdagsledamot Juhana Vartiainen från Samlingspartiet ser ut att bli föreningen Pohjola-Nordens nästa ordförande. Pohjola-Norden väljer en ny ordförande vid ett extra förbundsmöte den 11 oktober och Vartiainen är den enda kandidaten till posten.
– Våra medlemsföreningar hade möjlighet att lämna in förslag på ordförandekandidater till den 18 september, och sedan tog valberedningen över och utredde de olika förslagen. En del personer som gett sitt medgivande till en kandidatur drog sig tillbaka under beredningen, säger Pohjola-Nordens generalsekreterare Michael Oksanen.

Är det Samlingspartiets tur att leda Pohjola-Nordens styrelse efter Centerpolitikern Katri Kulmunis ordförandeperiod?

–  Nej, det finns inget sådant som att vem står på tur. Det är egentligen ingen partipolitisk post utan man har försökt hitta en person som brinner för det nordiska. Vanligtvis har man velat ha någon med samhällskoppling och då har det ofta blivit en riksdagsledamot.

Trots att Vartiainen för tillfället är den enda kandidaten till ordförandeposten vill Oksanen inte säga att valet av honom är säkert.
–  Det vill jag inte säga innan klubban har slagit i bordet. Vi är en frivilligorganisation där det kan komma nya förslag ännu vid förbundsmötet. I så fall tas de i beaktande och behandlas.

Pohjola-Norden

Föreningen Pohjola-Norden grundades år 1924. Dess huvudsakliga syfte är att främja nordiskt samarbete och göra Norden känt i Finland.
Pohjola-Norden har cirka 7 000 medlemmar. Därtill har dess ungdomsförbund cirka 5 000 medlemmar.
Pohjola-Norden leds av förbundsstyrelsen i samarbete med generalsekreteraren. Föreningen har fem fast anställda och tre projektanställda.
Pohjola-Nordens årsbudget är 1,1–1,3 miljoner euro. Verksamheten finansieras av staten, stiftelser, fonder, Europeiska unionen och olika samarbetspartner.

”Jag är en ivrig nordist”

Juhana Vartiainen är politices doktor i nationalekonomi, och han har både finskt och svenskt medborgarskap. Vartiainen har varit riksdagsledamot sedan 2015.
– Jag är en ivrig nordist och vill på alla sätt främja sambandet mellan Finland och Norden. Det är synd att det nordiska samarbetet hamnat i skymundan av olika EU-lösningar. De nordiska länderna har valt olika EU-lösningar och det är ett kargt faktum att det inte finns lika mycket innehåll i det nordiska samarbetet som förr, säger Vartiainen.
Om Vartiainen blir Pohjola-Nordens nästa ordförande vill han utreda möjligheterna att ytterligare stärka föreningens närvaro i skolorna, för att kunna nå barn och unga. Han betonar också språkkunskapernas betydelse för det nordiska samarbetet.
– Den unga generationen av politiker i Finland kan inte svenska lika bra som äldre politiker, och har svårare att kommunicera med sina nordiska kolleger.
Inte heller Vartiainen ser någon partipolitisk dimension i valet av Pohjola-Nordens nästa ordförande.
– Jag tror att den nordiska strävan är något som alla partier i Finland har gemensamt.

Kulmuni avgick i juni

Pohjola-Norden blev tvungen att vaska fram en ny ordförande när föreningens tidigare ordförande Katri Kulmuni (C) meddelade att hon lämnar styrelsen. Kulmunis besked kom i juni, bara en månad efter att hon blev omvald till ordförandeposten.
Kulmunis ordförandeperiod skulle omfatta åren 2019-2021, men i och med att hon blev näringsminister avsade hon sig uppdraget. Enligt grundlagen får en medlem av statsrådet under sin ministertid inte sköta en offentlig tjänst eller något annat uppdrag som kan inverka menligt på ministeruppdraget eller äventyra förtroendet för ministerns verksamhet.
Även Kulmunis företrädare i Pohjola-Norden, Anne-Mari Virolainen (Saml), avgick mitt i sin ordförandeperiod när hon blev minister.

Oksanen: Inget problem

Michael Oksanen tycker inte att Kulmunis och Virolainens avhopp inverkat skadligt på Pohjola-Nordens verksamhet eller på föreningens trovärdighet.
– Det har betydelse hur en ordförande avgår. Om Kulmuni skulle ha sagt att nu orkar hon inte mer med det här när hon avgick i juni, skulle det ha varit en allvarlig och oroväckande signal. Nu tycker jag dock inte det här har någon inverkan på verksamhetens trovärdighet.
Enligt Oksanen är Pohjola-Norden mitt i en förnyelseprocess. Föreningen har börjat satsa mer på verksamhet som inte enbart riktar sig till medlemmarna utan är öppen för allmänheten. I samband med vårens riksdagsval ordnade Pohjola-Norden till exempel ett flertal valdebatter på olika håll i Finland.
– För tillfället håller vi på med att bygga upp en ny verksamhetsplan som sträcker sig till 2021 och en långsiktigare strategi som sträcker sig till vårt hundraårsjubileum år 2024, säger Oksanen.