Pahta och Nygrén hoppas att Åbos nya stadsdirektör betonar svenskan
Landskapets centrum. Åbos centrala roll för Egentliga Finland kan inte överskattas, säger de kommun- och stadsdirektör som ÅU talat med. ÅU-foto
Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta hoppas att Åbos nya stadsdirektör förstår hur viktig svenskan är för att stadens ska nå sin fulla potential.
En positiv attityd gentemot det svenska språket kunde höja det nordiska samarbetet till en annan nivå och där finns också affärsmöjligheter.
– Åbos nya stadsdirektör behöver kanske inte kunna svenska för att åstadkomma det här men visst underlättar det.
Patrik Nygrén, stadsdirektör i Pargas, delar Pahtas uppfattning om att den nya stadsdirektörens inställning är avgörande för hur Åbo utvecklar sin tvåspråkiga service – något som Pargas vill vara med och bidra till.
Förutom att social- och hälsovårdsreformen motiverar att den servicen blir bättre finns det också andra skäl. Åbo vill gärna förknippas med skärgården, inklusive den åboländska, och det betyder att tvåspråkiga lösningar är ett måste, säger Nygrén.
Överlag är det som sker i Åbo avgörande för hur hela landskapet utvecklas och den roll som Åbos stadsdirektör har i den utvecklingen kan inte överdrivas.
Harri Virta, stadsdirektör i S:t Karins, säger att om det går bra för Åbo så går det bra för det övriga landskapet och vice versa.
Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen innebar ett slut på diskussionen om ett ”stor-Åbo”, där S:t Karins var tänkt att ingå, och därmed begravdes också stridsyxan mellan städerna, säger Virta.
Åbo har fortfarande delvis andra intressen än kranskommunerna men samarbetet fungerar bra, mycket tack vare den nuvarande stadsdirektören Aleksi Randell.
– Jag hoppas inte på stora förändringar utan hoppas att också den nya stadsdirektören kan ställa sig i grannkommunens stövlar.
Virta tror att S:t Karins och Åbo hittar en gemensam linje i social- och hälsovårdsreformen. Längre ut på landsbygden kan det finnas meningsskiljaktigheter, säger han.
Anneli Pahta understryker å sin sida att Åbo har ett ansvar för i vilken takt reformarbetet avancerar i landskapet.
Pahtas poäng är att de olika städerna och kommunerna i landskapet förbereder sig i olika takt för social- och hälsovårdsreformen. Det här kan vara frustrerande när tjänstemän träffas för att diskutera reformen.
– Jag hoppas att den nya stadsdirektören slår fast en tidpunkt och säger att nu är det dags att börja förbereda sig.
Ari Korhonen, stadsdirektör i Reso, är inne på samma linje när han säger att Åbo är loket i landskapet.
Det är Åbo som ska dra det övriga landskapet, vare sig det handlar om näringsliv, intressebevakning eller utvecklingspolitik.
Nyckelordet för Åbos högsta ledning är ”gränsöverskridande”. Salos stadsdirektör Lauri Inna noterar att staden samarbetar med Åbo i bland annat energifrågor och miljöfrågor och Korhonen säger att Åbos stadsdirektör därför har ett dubbelt uppdrag.
– Dels handlar det om den inre politiken, det vill sägas Åbos angelägenheter, dels om den yttre politiken. Där måste stadsdirektören samarbeta med det övriga landskapet.
Av de fyra kandidater som är kvar i stadsdirektörsvalet – Minna Arve, Ville Itälä, Jarkko Virtanen och Kari Häkämies – är Itälä den minst bekanta bland de kommun- och stadsdirektörer som ÅU talat med.
Ingen vill peka ut en favoritkandidat utan bedömer alla fyra som kompetenta och bra val.
LYSSNA: ÅU-podden: Inför stadsdirektörsvalet i Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.