På tröskeln till en cirkulär ekonomi

Utvecklingen tar ibland märkliga (om)vägar. Den här veckan träffade jag en delegation från ett företag som sysslar med sophantering. Sophämtare var under min barndom ett yrke som stod ganska lågt i rang. Vi hade då som barn ganska olika drömmar om framtiden. En del ville bli brandmän eller soldater (andra världskrigets efterdyningar), andra drömde om att bli doktorer, tandläkare eller piloter. Det var nog ingen som drömde om att bli ”sopgubbe”.

Företaget jag träffade på mitt Brysselkontor hade tagit en ny och utmanande vändning. De hade varit ansvariga för sophantering, men när flyktingkrisen bröt ut, började de samla in kläder för människor i nöd. De hade snabbt betydligt mer kläder än de någonsin kunde klara av att distribuera.

Överflödet av begagnade kläder har nu blivit en affärsidé. Företaget håller nu på att bygga en fabriksanläggning där de kan sortera textilier och omvandla dem till fibrer som sen kan användas till nya kläder.

Under de senaste månaderna har jag träffat många människor med olika bakgrunder och olika livsupplevelser. Nästan alla dessa möten har haft en gemensam nämnare: alla tror på innovationer.

För tio år sedan minns jag att jag ofta kände mig lätt irriterad över alla seminarier där någon konsult, om och om igen, pratade om innovationer. Utan att en enda gång nämna vad som faktiskt gjordes i den riktiga världen. Nu ser jag på innovationer annorlunda; de finns överallt.

Jag upplever fenomenet med innovationer som oerhört intressant, eftersom det är så nära sammankopplat med olika delar av vår utveckling och förändringar i våra värderingar.

De första stapplande stegen mot en cirkulär ekonomi tas på dagis. Och ju bättre ett lands utbildningssystem är, med bra lärare , desto lättare är det att ändra framtidens beteende- och tankemönster.

Den cirkulära ekonomin är summan av två, på ett sätt motstående, delar av vårt samhälle. Det krävs att vi har kraft (och mod) att ta besluten, men det krävs också ett tillitsfullt samhälle som inte bromsar utvecklingen. Ett samhälle som dess invånare litar på att fungerar.

Ett fungerande samhälle vilar på transparens. Och transparensen föder mera tillit, vilket samtidigt kan främja beslutsfattandet.

Vi står på tröskeln till något stort. Vi behöver inte längre se produktionsprocessen som en mekanisk rörelse, utan snarare som molekyler som sätts ihop i olika mönster och skapar nya material.

Det är det här som är grunden i den cirkulära ekonomin!

Nils Torvalds

Skribenten är ledamot av Europaparlamentet (Renew Europe/SFP)

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*