Onödigt negativt om Ukraina

”Det ser mörkt ut för det ukrainska rättssamhället” rubricerar ÅU (5.6.) ett reportage av Mikael Sjövall, och fortsätter “högerextremistiska grupperingar får härja fritt utan straffrättsliga påföljder”. Dessutom skrivs att förra presidenten Petro Porosjenko anklagas för korruption och att Majdan-mördarna inte ställts inför rätta.

Detta är exakt den bild av Ukraina som Kremlpropagandan ger. I rysk TV är Ukraina en neonazistisk håla där man får frukta för sitt liv om man hör till den ryskspråkiga minoriteten, där den ekonomiska eliten får pengar till privatmilis av CIA och där man reser statyer över ukrainska SS-brottslingar. Majdanmorden sägs ha varit en provokation av fascisterna för att underblåsa antiryska stämningar.

Men den bilden är falsk. I det stora hela är situationen nämligen bättre än tidigare i Ukraina.

Man har fria val och har nyligen vald en ny president som inte hör till den gamla eliten (försök göra det i Ryssland!), det råder pressfrihet, journalisterna skriver precis vad de vill och ekonomin går sakta men säkert uppåt. Den allmänna opinionen är även bland de ryskspråkiga mycket västvänlig.

Ukrainarna får resa till EU utan visum vilket många är lyckliga över. De nynazistiska grupperna är små och saknar helt folkligt stöd, men har tyvärr lyckats lönnmörda ett par ryssvänliga journalister. Men det är mycket svårt för polisen att få reda på de skyldiga.

Majdanmördarna var maskerade milismän som sköt på order av förra Kremltrogna presidenten Janukovitj och eftersom man inte vet exakt vem som sköt, är det svårt att ordna rättegång. Dessutom finns det en sund tendens i landet att blicka framåt, inte bakåt.

Korruptionen är (precis som i Ryssland) ett arv från det kommunistiska toksystemet och svår att utrota. På grund av fullständigt virrig postsovjetisk lagstiftning kan man anklaga vilken affärsman som helst för korruption Att bedriva verksamhet fullständigt enligt “reglerna” lär vara praktiskt taget omöjligt Det är bara graden av korruption som skiljer en affärsman från en annan. Därför anklagas även förra chokladfabrikören Petro Porosjenko av hans fiender för korruption.

Hans likörkonfekt “Taras Bulba” är för övrigt läcker, fast asken är ännu bättre än innehållet.

Jarl Ahlbeck

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*