Om konfirmationsbenägenheten

Pia Heikkilä skrev en frågande kolumn om ungdomens konfirmationsbenägenhet i ÅU (3.8.2019).

Henrik Aalto problematiserar konfirmationen med relevanta frågor (ÅU 7.8). Jag försöker bidra med några sifferuppgifter och kommentarer.

Slutsatsen att konfirmationsbenägenheten i Åbo (eller Finland) ligger på en stadigt hög nivå stämmer inte.

Att jämföra andelen konfirmerade år 2018 (73 procent i Åbo) med andelen nyfödda år 2018 (51,5 procent) innebär att man ser på två generationer av familjer med 15 års ålders- och opinionsskillnad.

En mångårig trend är dock att andelen döpta är så gott som densamma som andelen konfirmerade 14-15 år senare.

En annan trend är att unga vuxna är mera frisinnade.

De skriver flitigt ut sig efter fyllda 18, varvid deras barn namnges utan dop.

Detta utgör en stor del av kyrkans medlemssvinn.

Det här leder till prognosen att andelen konfirmerade i Åbo verkar sjunka från årets 73 procent mot cirka 50 procent år 2033.

Om man ser på kurvan över 2003 födda i hela landet så uppvisar den årskullen en kyrkotillhörighet på cirka 87 procent (döpta 2003), 85 procent (konfirmerade 2018) och klart under 80 procent (prognos för år 2021, myndiga).

Kurvan för t.ex. år 1990 födda (hela landet) gav talen 90 procent (döpta), 88 procent (konfirmerade) och 87 procent (myndiga).

Men när de fyller 30 år 2020 så är andelen cirka 55 procent.

Minskningen fortplantas förstås mot allt äldre människor.

Siffrorna är uppskattningar ur grafiska kurvor, de går dock att jämföra med statistiska centralbyråns och kyrkans uppgifter.

Om man ser på de 2018 döpta i hela landet (cirka 69 procent) kan man se att minskningen i det skedet är cirka 18 procentenheter från döpta 2003 (i Åbo är minskningen alltså litet snabbare).

För Helsingforstrakten, som är mest frisinnad, noteras att endast cirka en tredjedel numera döps. Åbo ligger mitt emellan med en fördröjning i minskningen på 5-10 år jämfört med H:fors.

En vers för sig är kyrkans fariseiska åldersgränser.

Kyrkan tar gärna emot den svarslösa nyfödde.

Den 14-15 åriga anses ha sin livsåskådning klar och tillåts avlägga kyrkans trosbekännelse.

Dock anses tonåringen inte så mogen att hen kunde ges rätt att skriva ut sig ur kyrkan, trots att 15-åringens beslut egentligen är ett val mellan just dessa alternativ.

Som 16-åring anses man förnuftig nog att få rösta i kyrkoval.

Men först när man är myndig tillåts man själv skriva ut sig ur kyrkan (vilket man alltså gör).

Det finns inga tecken på att tonåringarna skulle skriva in sig i kyrkan före konfirmationen av lockelsen med sommarläger, kalas och presenter.

Men man får inte skriva ut sig ur kyrkan utan föräldrarnas tillstånd, vilket kan vara en broms.

Det finns goda alternativ till konfirmationsläger och -fester.

Man kan välja ett icke-religiöst sommarläger.

Prometeuslägren ökar i popularitet.

På dem kan ungdomarna diskutera problem som de själva upplever som aktuella, det kan gälla parförhållande, sexualitet, livåskådningar, naturkatastrofen m.m.

Läger ordnas med olika teman.

Också svenskspråkiga läger ordnas, bl.a. i Sagu.

Stig-Göran Lindqvist

ordf., Åbo fritänkare

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*