I och med att vintern drog ut på tiden kom nypotatissättning igång två veckor senare än normalt i Houtskär i Åbolands skärgård.
Värmen i maj har ändå fått naturen att explodera och det syns även på odlingarna. Den första skörden torde försenas med maximalt en vecka.
– Det är snudd på ribban om vi hinner studentdimissionen, säger Peter Karlgren, potatisodlare i tredje generationen.
Potatisodlingen är geografiskt fördelad i Finland, så att den första nypotatisen kommer från Åbo och Åboland skärgård.
Längre norrut i landet odlar man mest vinterpotatis och där kommer de första skördarna i mitten av juli.
-I år hade vi en traditionell vinter med isar och tjäle i marken, en gammaldags vinter. Det som fick sättningen att dra ut på tiden var tjälen. De senaste åren har vi inte haft någon tjäle och då har sättningen skett redan i slutet av mars, säger Karlgren.

Snart kommer jordgubbarna

Även jordgubbarna är på gång. Anders Lång har odlat jordgubbar i Närpes i tjugofem år och har tillsammans med sin bror 30–40 hektar jordgubbsfält.
För tillfället odlar bröderna arterna polka, rumba, sonata, salsa, vibrant och honey eye.
– Vad vi kan se har de första plantorna börjat blomma, men inte så starkt och det är precis vad vi vill, säger Lång.
Som mest har temperaturen i Närpes klättrat över trettio grader och när det är för hett blir plantorna stressade.
Precis som potatisen gillar jordgubbarna en aning lägre temperaturer än vad klimatet har haft att erbjuda på sistone. Men avsaknaden av nattfrost är så klart positivt.
– Planteringen sker i maj så fort jorden reder sig och vid midsommar ska alla plantor vara i jorden. Om planteringen blir för sen hinner plantorna inte gå in i vintern så att vi får en ny skörd nästa år, säger Lång.
Jordgubbar är fleråriga växter. Det innebär att plantorna måste vårdas på ett helt annat sätt än enåriga växter som potatis och spannmål. Den första skörden väntas veckan före midsommar.
– Utan extra åtgärder. Man kan också driva plantorna med fiberduk, men vi har varit försiktiga med det eftersom det kan bli för varmt. Och därtill får man alltid mindre skörd om man kör med fiberduk.

Potatisen gillar 18–20 grader

Den optimala temperaturen för att odla nypotatis är 18–20 grader. Det innebär att den oväntade värmebörjan som landet fått njuta av i flera veckor även har sina avigsidor.
Kommer det inte mera regn så småningom riskerar odlingarna att torka.
Vattnet till Karlgrens potatisfält kommer från en vattengrop, dit den leds med hjälp av diken och kanaler från naturen.
Från vattengropen pumpas vattnet sedan till vattenspridarna på odlingarna med slangar. Om naturen är torr sjunker vattennivån i gropen. Totalt har Karlgren 6–7 hektar potatis som behöver vatten.
– Vatten är en bristvara. Det är svårt att få tillräckliga mängder med vatten till odlingarna, säger Karlgren.
Men även om nypotatisen inte skulle hinna till studentdimissionen så hinner den garanterat till midsommaren. Som vanligt är frågan om den inhemska nypotatisen räcker till alla, men Karlgren hoppas på det bästa.
– Jag vet inte exakt hur det går i resten av landet, men för vår del här på Houtskär så kommer det att finnas hur mycket som helst nypotatis till midsommaren.

Tjälen luckrar upp marken

Om potatisodlingen kom igång senare kom jordgubbarna igång tidigare än vanligt. Tjälen gjorde arbetet lite segt i början, men den har också goda sidor.
– Tjälen luckrar upp jorden och ger den bättre struktur. Så den är helt okej på det viset, säger Lång.
Jordgubbsodlingen är inte lika beroende av regn som potatisodlingen, eftersom jordgubbarna bevattnas genom droppslang. Vattnet pumpas in i bänkarna längs slangar som filtrerar bort diverse smutspartiklar.
– Men passligt regn är alltid bra. Det friskar upp växtligheten.
Den största risken för jordgubbsodlingarna är nattfrosten. Det går att skydda odlingarna med fiberduk om man vet att det kommer att bli kallt på natten, men det är omöjligt att undvika alla skador.