Ny våg av utvisningar drabbar afghanska asylsökande

Kvinna står utomhus och ser in i kameran
Enligt Sanna Valtonen bryter Finland både mot grundlagen och mot folkrätten genom att utvisa afghanska asylsökande till Kabul. Foto: Mikael Sjövall/SPT

Det afghanska samfundet i Finland skakas av en ny våg av utvisningar som har trappats upp i sommar. Föreningen De asylsökandes stöd anser att Finland bryter mot grundlagen och folkrätten.

— Det är framför allt afghanska hazarer som drabbas av Migrationsverkets grupputvisningar av afghaner, säger ordförande Sanna Valtonen på De asylsökandes stöd.

Enligt Valtonen strider Migrationsverkets förfarande mot till exempel Förenta Nationernas flyktingorganisation UNHCR:s riktlinjer som slår fast att säkerhetssituationen i Afghanistan inte tillåter utvisningar av afghanska asylsökande.

— Det finska Migrationsverket väljer att strunta i de här riktlinjerna medan till exempel Frankrike har följt de här reglerna, säger hon.

På Migrationsverket ställer man sig oförstående till Valtonens kritik.

— UNHCR:s riktlinjer från i fjol slår inte fast att säkerhetssituationen i till exempel Kabul skulle utgöra en fara för alla som vistas där, säger Juuso Hyvärinen som är resultatområdeschef på Migrationsverket.

Hazarer råkar illa ut

Valtonen berättar om ett fall där en hazarisk afghan fick avslag på sin asylansökan och utvisades till Kabul, trots att han är född och uppvuxen på ett iranskt flyktingläger och aldrig har bott i Afghanistan.

— Mannen talar flytande finska, hade jobb och var förlovad med en finsk fästmö. Trots det utvisades han till en stad som han aldrig hade besökt.

Hazarerna är en förföljd och svårt eftersatt minoritet i Afghanistan. Enligt flyktingorganisationernas uppskattningar saknar de flesta av de hazariska asylsökandenapass, vilket gör det svårt för dem att styrka sin identitet eller sin ålder. Det här påverkar också asylprocessen negativt, uppger De asylsökandes stöd.

Juuso Hyvärinen på Migrationsverket betonar att utvisningar alltid beaktar nationaliteten och inte den tidigare boningsorten, vilket enligt honom förklarar varför afghaner som tidigare har bott i Iran kan utvisas till Kabul. Av sekretesskäl kan han inte kommentera enskilda fall.

— Vi beaktar den förföljelse som hazarerna utsätts för, men det att en person är hazar innebär inte automatiskt att hen skulle ha utsatts för förföljelse i Afghanistan. Vi måste göra en helhetsbedömning där alla personliga omständigheter beaktas, säger Hyvärinen.

Ny lag underblåser fler utvisningar

Sommarens våg av nya utvisningar beror på en ny lag som trädde i kraft i februari. Lagen gör det svårare att överklaga negativa asylbeslut och kringskär möjligheterna att jobba under asylprocessens gång. Det har också blivit lättare att utvisa ensamkommande flyktingar under pågående rättsprocesser.

Enligt flyktingorganisationernas uppgifter är det framför allt integrerade asylsökande som drabbas av utvisningarna eftersom det är lättare för polisen att uppsöka dem som har jobb eller studier.

— Som jag ser det så bryter Finland både mot grundlagen och mot folkrätten genom att utvisa afghanska asylsökande eftersom den så kallade non-refoulement-principen slår fast att man inte kan utvisa människor till platser där de riskerar att bli förföljda och dödade, säger Valtonen.

Har ni följt upp vad som har hänt dem som blir utvisade?

— Jag följer för närvarande med tre fall, men det är svårt eftersom de är rädda för sin säkerhet och är på flykt.

Enligt Valtonen försummar Finland sin skyldighet att följa upp vad som händer dem som har utvisats till länder där våldet grasserar och tryggheten är hotad.

— Till exempel de svenska myndigheterna har en systematik för hur de följer upp det som händer efter att asylsökande utvisats. Det borde inte vara svårt att upprätta ett sådant system.

Är det många som väljer att gå under jorden för att undvika en utvisning?

— Det vet vi inte med säkerhet. Jag ser inte heller någon anstormning av aktivister som är beredda att gömma de här flyktingarna.

Enligt föreningen De asylsökandes stöd är det få som väljer att fly till kyrkor eller församlingar eftersom polisen inte respekterar så kallad kyrkoasyl.

— Vi hoppas att inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) bereder en ny lag som åtgärdar bristerna i den nuvarande lagstiftningen och återställer asylrätten, säger Valtonen.

De asylsökandes stöd

En politiskt och religiöst obunden förening som grundades 2015.

Hjälper asylsökande och flyktingar i praktiska frågor som berör integration och asylrätt.

Finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral.

Har samarbete med Svenska kulturfonden.

Har kontakt med tusentals asylsökande varje år.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*