Nu ska det utredas – kan användare tänka sig betala för bro mellan Pargas och Nagu?

Ja, jag vill läsa mer!

* Kampanjpris 1€ första månaden, därefter ordinarie pris 17,95€
Redan använt kampanjen? Beställ här istället

6 Kommentarer

  1. Var har Karlsson tänkt bygga den tredje bron? En bro från Prostvik till Haverö och en bro mellan Haverö och Airisto (Stormälö) = 2. En tunnel är utesluten då ej samtliga trafikanter får använda den. Sen kan vi även komma ihåg hur mycket Haveröborna idag betalar för sin färjförbindelse, en utgift de skulle slippa då bron skulle förverkligas.

  2. Igen talar man om en bro,då det i själva verket är fråga om 3(!)broar plus 11km ny väg genom gammal kulturbyggd.Varför håller man helt tyst om ett tunnelalternativ,som enligt norska erfarenheter är både billigare att bygga och fordelaktiga underhållskostnader.Talar man om 1 bro,förstår åtminstone jag at detta gäller arkitekt Söderlunds förslag om en bro mellan nuvarande färjfästena!

  3. Det vore bra om folk tog en kalkylator i handen. Köper man bron på lån, uppgår den årliga räntan till ca. 16.000.000 € (pris 400 milj. €, ränta 4 %). Tar man en broavgift på 5 € som föreslaget av en ÅA professor, krävs 3.200.000 avgiftsbelagda tur och returresor per år. Utöver det kommer det årliga underhållet och brons livslängd.
    Tycker någon att räntan är för hög, behövs fortfarande 1.600.000 tur och returresor per år fast räntan skulle halveras. 0 % räntor är ett undantag som tar slut långt innan bron är betald. Kanske redan nästa år, före byggets planering ens är påbörjad?

    Med nuvarande passagerarmängd borde en biljett kosta 15 € – 30 € för att endast täcka räntan. Utöver det måste själva bron också betalas.
    Mats som skriver att hans hushålls kostnader skulle ökas med 40 €/månad vid 0,5 € per färd kan räkna med 1.200 € – 3.400 €/månad om användarna på riktigt skall betala ens räntan.

  4. Nej tack. För att en broavgift skulle vara ett verkligt alternativ skulle hela trafikbeskattningen och vägfinansieringen behöva ändras rejält. Jag betalar för överfarten redan nu i form av skatt. Nu betalar jag för alla vägar i hela landet, och det gör jag faktiskt hellre än att jag enbart skulle betala för de vägavsnitt jag verkligen använder och se infrastrukturen förfalla bara värre i glesbygden. Avgiften skulle bli för hög. ”Bara några euro” tilläggskostnad per överfart är på tok för högt. Visst finns det vägtullar i andra länder, men beskattningen är helt annan och ofta gäller tullarna avsnitt där det finns alternativa rutter. De broavgifter jag har betalat utomlands har varit ca 0,5eur/överfart. Även den lilla avgiften skulle betyda ca 40eur tilläggskostnad i månaden för vårt hushåll, men ändå skulle den inte finansiera en bro. En 0,5eur avgift för sporadiska turister har högre indrivningskostnader än vad det hämtar och högre avgift som täcker kostnaderna skulle ha avskräckande effekt. För att en bro ska vara finansiellt försvarbar ska den kunna finansieras med samma medel som idag används till färjorna, och det tycks inte vara möjligt eftersom man spekulerar med broavgifter men inte med färjeavgifter. På 20 år har man sett kalkyler från den ena ytterligheten till den andra, men jag är fortfarande övertygad om att ett brobygge med lånade pengar inte lönar sig finansiellt. Finns det inte pengar för en bro fortsätter man med färjdrift. Färjorna fungerar bra, snart ännu bättre, och stundvis förekommer det rusning och trafikstockningar på många andra vägavsnitt så varför skulle man inte tolerera det även i skärgården? Färjorna går rätt punktligt och med lite planering kan man effektivt utnyttja väntetiden och överfarten som är en välkommen paus i körandet utan att färden helt stannar. Staten skulle säkert applådera för en privatfinansierad bro som bilisterna själva betalar med extra avgifter samtidigt som staten sparar in på färjdrift och skärgårdstillägg. Jag applåderar inte för broplanerna. Dessutom skulle ju Pargas stad i nuläget spara allt vad det går så inte ser jag det som motiverat att sätta 8000eur på åter igen en utredning.

  5. Självfallet är jag och min familj beredda att betala broavgifter, så går man tillväga också i allmänhet i andra länder, – och de har broar! Det vi ännu har klarat oss undan är avgifter för användande av motorvägar och vägbeståndet är faktiskt därefter.
    Beträffande bro eller färjor, så kan aldrig en färja mäta sig med en bro, inte fast man skulle ha flertalet färjor på samma rutt, så länge som det inte går att koppla ihop färjorna med varandra och göra en bro av dem. Skall skärgården leva och gå framåt i dagens värld är det oundvikligt att fortsätta utan en bro. Beträffande broavgifter, kan det vara ett tillvägagångssätt för rättvisa, att befria fast boende från att betala broavgift. Konstaterar i sammanhanget, att undertecknad icke är fast boende i skärgården.

  6. Det är klart att jag är beredd att betala en slant för broöverfarten. Det går aldrig att få bort köbildningar med färjor. Dessutom finns det alltid en risk för strejker som gör att vår landsväg stängs av. Synnerligast nattetid skulle man ej vara beroende av tidtabeller då det är glest mellan turerna.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*