Förflytta dig till innehållet

Nordkalks vd: Vi tar den gotländska rättstvisten till Europadomstolen

PRINCIPFRÅGA. Rättstvisten handlar inte bara om ett specifikt kalkstensbrott utan också om ett bolags möjligheter att göra tillförlitliga prognoser för framtiden, säger vd Hannu Hautala. Foto: Patrik Rastenberger


Pargasbaserade Nordkalk förlorade i somras en rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige. Tvisten gällde den planerade kalkstensbrytningen i Bunge på Gotland och huruvida den svenska regeringens Natura 2000-beslut var förenligt med Nordkalks rätt till en rättvis rättegång.
Nu lämnar Nordkalk in en ansökan om prövningstillstånd i ärendet till Europadomstolen i Strasbourg. Det meddelar Nordkalks vd Hannu Hautala i en exklusiv intervju för ÅU.
– Vi är väldigt besvikna på det svenska domstolsväsendet. Vi fick först tillstånd av mark- och miljödomstolen att bryta kalksten i Bunge efter en rättsprocess som varade i elva år.
Innan domen vann laga kraft, klassificerades området som naturskyddsområde inom ramen för Natura 2000.
– Den svenska regeringen ingrep i en pågående rättsprocess, vilket strider mot god förvaltning, säger Nordkalks vd Hannu Hautala.
Prövningen av Nordkalks ärende i Europadomstolen kan ta ett par år i anspråk. I april i år skrev bolaget i ett pressmeddelande att den svenska regeringens ingripande var ”en oacceptabel och olaglig behandling som kränker Nordkalks grundlagsskyddade rätt till en rättvis rättegång”.
Enligt Hautala handlar tvisten inte enbart om fallet Bunge på Gotland utan också om gruvindustrins möjligheter att fastställa tillförlitliga prognoser för sin framtida verksamhet.
– Att starta nya gruvor är långsiktiga investeringar och medför ofta långa tillståndsprocesser. Ifall staten ingriper i domstolsprövningen och gör drastiska helomvändningar så försämrar det våra möjligheter att förutse utgången i framtida tillståndsprocesser. Det påverkar lönsamheten negativt och undergräver våra verksamhetsförutsättningar, säger Hautala.

MISSNÖJD. Den svenska regeringen ingrep i en pågående rättsprocess, vilket strider mot god förvaltning, säger Hannu Hautala. Foto: Patrik Rastenberger


Rättsprocessen på Gotland har stått Nordkalk dyrt. Enligt Hautala har Nordkalk investerat över tjugo miljoner euro i såväl rättegångskostnader som materiella investeringar. Frågan inställer sig hur bolaget ska undvika motsvarande rättstvister och konflikter i framtida projekt.
– Vi ska förbättra kvaliteten på vår projektberedning och så måste vi bli bättre på att informera om projektens miljöpåverkan till våra samarbetsparter och dem som berörs av vår gruvdrift, säger Hautala.
Nordkalk har de senaste tre åren tampats med lägre omsättning, sviktande lönsamhet och en allt hårdare konkurrens på den internationella marknaden, vilket har tvingat fram samarbetsförhandlingar och en nedbantning av personalstyrkan i olika omgångar.
Verksamhetens geografiska tyngdpunkt är fortfarande förlagd till Finland, Sverige och Polen, men en geografisk expansion är på gång. I augusti i år meddelade Nordkalk om ett nytt förvärv i Turkiet där bolaget nu bryter kalk i Eskibalikli i den nordvästra delen av landet.
– Vi räknar med att bryta omkring 90 miljoner ton kalksten i nordvästra Turkiet. Utöver detta utreder vi möjligheten att utvidga verksamheten i Centraleuropa, avslöjar Hautala.
Vilka länder det handlar om och hurudana investeringar som är att vänta är något som Hautala inte vill orda om i detta skede.
Den rådande högkonjunkturen har gynnat Nordkalks försäljning framför allt till byggnadsindustrin, men då det gäller kunder inom metallindustrin har bolaget stött på patrull. Enligt vad ÅU erfar har Nordkalk allt svårare att hävda sig i den europeiska konkurrensen.
– Det stämmer att kalkstenskvaliteten i Pargas inte är tillräckligt hög för den finska metallindustrins behov, vilket innebär att vi ibland måste förlita oss på våra gruvor på Gotland och i Norge för att kunna tillgodose kundernas förväntningar, medger Hautala.
Kalkstenen i Pargas lämpar sig däremot bra för pappers- och byggnadsindustrins behov. Producenter av målarfärg förlitar sig även på Pargas kalksten för sina industriella processer.
– För att få till stånd en bärkraftig tillväxt så måste vi vidareutveckla kundbetjäningen och diversifiera vårt produktutbud. För Polens del innebär det här till exempel större satsningar på kalkgranulat som används av jordbrukssektorn. Vi har två anläggningar i Polen som är specialiserade på denna tillverkning, säger Hautala.

PARGASGRUVA. Hälften av Nordkalks produktion har en direkt koppling till miljövänlig industriell produktion och rening av utsläpp. Foto: Patrik Rastenberger


Trots att bolagets miljövänliga renommé har sargats i kanterna på Gotland har Nordkalk satsat hårt på att uppgradera sin miljöprofilering. Bolaget är bland annat medlem i organisationen Cleantech Finland som numera administreras av Finpro.
– Kalk används för att rena olika industriella processer. Våra produkter används till exempel för avloppsrening, rökgasrening och för att avlägsna diverse orenheter i framställningen av stål, säger Hautala.
Enligt Nordkalks bedömning har närmare hälften av bolagets produktion i dag en direkt koppling till miljövänlig industriell produktion och rening av utsläpp. Kalk används också i allt högre grad inom jordbruket för att binda fosfor och kväve, vilket reducerar de övergödande utsläppen till Östersjön.
– Näringsminister Mika Lintilä föreslog nyligen att vi borde bli bättre på att använda begreppet ’”reningskalk” för att framhäva de gynnsamma miljöeffekter som bruket av kalksten bidrar till, säger Hautala.
Mikael Sjövall
nyheter@aumedia.fi

UTVINNS. Kalkstenen i Pargas lämpar sig bra för pappers- och byggnadsindustrins behov. Producenter av målarfärg förlitar sig även på Pargas kalksten för sina industriella processer. Foto: Patrik Rastenberger

 Bakgrund: Detta har hänt

  • Nordkalk påbörjar i slutet av 1990-talet arbetet med en ny täkt för att bryta kalk i Bunge på norra Gotland.
  • Nordkalk ansöker 2006 om tillstånd för kalkbrytning till Miljödomstolen.
  • Miljööverdomstolen ger 2012 grönt ljus för Nordkalks kalkbrytning i Bunge.
  • Lokala miljöaktivister motsätter sig Nordkalks planer och hävdar att projektet hotar Ojnareskogen, Gotlands största färskvattentäkter och en lång rad utrotningshotade växt- och djurarter.
  • Den 31.5.2015 meddelar Stefan Löfvens regering att Ojnare blir Natura 2000-område.
  • Den 29.6.2017 beslutar den Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige att regeringens beslut står fast.
  • I november 2017 meddelar Nordkalk att bolaget ska lämna in en ansökan om prövningstillstånd till Europadomstolen i Strasbourg.
    Källor: Nordkalk, Naturvårdsverket, Fältbiologerna, Wikipedia

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter