Nästa regering måste satsa på yrkesutbildningen

Med facit på hand kan vi konstatera att den sektor som drog det största inbesparingslasset den här och den förra regeringsperioden är yrkesutbildningen.

Två regeringar har minskat finansieringen med totalt 460 miljoner euro, samtidigt som hela utbildningen har reformerats till att bli mer individanpassad där den studerande ska vägledas genom sin lärstig med målet att ta examen.

Reformen av yrkesutbildningen i sig var nödvändig, men problemen uppstår då skolorna förväntas genomföra den med färre lärare och annan stödande personal.

Förra veckan fick vi veta att regeringen vill grunda ett aktiebolag som får ett startkapital på 80 miljoner euro för att genom diverse projekt sammanbinda yrkesskolor med företag.

Tanken är god men det är inte lösningen på det stora problemet: att studerande i Finlands yrkesskolor inte ges den närundervisning som majoriteten behöver för att klara sig i arbetslivet.

Majoriteten av de studerande är inte redo att slussas ut på en arbetsplats där inlärning ska ske redan under yrkesutbildningens första läsår.

De som inte är redo behöver helt enkelt mer grundundervisning och framförallt en rutin att varje morgon ta sig till antingen skolan eller arbetsplatsen.

Rutin är något som helt och hållet slopats ute i skolorna eftersom resurserna att hålla undervisning tryter. Ansvaret ligger numera på företagen.

Jag har under det senaste året träffat många företagare, både större och mindre, som alla uppger att de mer än gärna tar emot studerande på inlärning i arbetet.

Gemensamt för de flesta är dock att de uppger att de numera bär ansvar att också lära ut grunderna inom branschen samt grundläggande kunskap om ansvar i arbetslivet, något som företagen inte behövde göra före nedskärningarna.

Så här kan det inte fortsätta och regeringens nygrundade aktiebolag kommer inte lösa det stora problemet.

Det gör däremot ökad basfinansiering och öronmärkta resurser till närundervisning.

Statsminister Juha Sipilä måste i lördags (24.11) ha glömt att han var just statsminister då han inför Centerns partifullmäktige talade om det stora behovet av 1 000 fler lärare och studievägledande anställda inom yrkesutbildningen.

Hade Sipilä verkligen velat satsa på unga och på yrkesutbildningen hade han redan i regeringens budgetförslag yttrat samma vilja att ta tillbaka 1 000 av de 1 600 lärarna som bara år 2016 sades upp på grund av nedskärningarna inom yrkesutbildningen.

Problemen är identifierade, och till och med statsministern har lösningen.

Men några förväntningar om ökad basfinansiering och mer närundervisning under den återstående regeringsperioden ska vi inte ha.

Däremot stundar nästa års regeringsförhandlingar då Finland efter riksdagsvalet byter regering.

SFP har sagt att nästa riksdagsval blir ett utbildningsval, där satsningar på yrkesutbildningen under nästa regeringsperiod är nödvändiga om vi i fortsättningen vill ha yrkeskunnig arbetskraft som mår bra och inte faller utanför systemet.

Vi kommer satsa på det som den här regeringen kört ner.

Christoffer Ingo
Förbundsordförande
Svensk Ungdom

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*