Nästa höst är inte i höst och förra hösten var inte i höstas

Förra hösten var relativt varm och fin och jag tog otaliga bilder av naturen i Helsingfors. De är sprudlande, färggranna bevis på att jag ofta gick ut för att njuta av omgivningen, medan jag i höstas främst höll mig inomhus, borta från det grådaskiga och regniga vädret.Hurdant väder vi får i höst återstår att se, och hur det blir nästa år vete gudarna.

Nu kan det hända att du tänker på några andra höstar än jag, så för säkerhets skull vill jag förtydliga tidsuttrycken jag använt. Med förra hösten menar jag hösten 2018, i höstas syftar på hösten 2019, och med i höst avser jag hösten 2020. Nästa höst är självfallet 2021.

Tidsuttryck med orden nästa och förra kan vara knepiga eftersom orden kan uppfattas på olika sätt. Och så klart hänger ens tolkning av orden till stor del samman med vid vilken tidpunkt orden används. När jag i juni talar om i vintras är det klart att jag menar vintern 2019/2020.

När jag talar om förra vintern är det också klart att jag menar vintern 2018/2019, men ju närmare december vi kommer desto större är risken för att uttrycken missförstås.

Risken för missförstånd är speciellt stor när nästa och förra följs av en veckodag eller årstid. Om jag på en tisdag pratar om nästa lördag finns det två lördagar som är möjliga tolkningar: dels samma veckas lördag, dels lördagen om elva dagar.

Tumregeln lyder att nästa i det här fallet används när man avser en tidsperiod som är åtminstone en vecka från den aktuella tidpunkten. När jag på en tisdag pratar om nästa lördag betyder det alltså lördagen om elva dagar. För att tala om samma veckas lördag gör jag det lämpligen genom att säga på lördag.

Om det ändå är oklart vilken lördag jag menar kan jag precisera genom att ange datum eller säga kommande lördag eller nu på lördag. Vi finlandssvenskar gör klokt i att akta oss för “inkommande” eftersom det är enbart finländskt och ursprungligen en sammanblandning av kommande och instundande.

Precis som uttryck med nästa, såsom nästa lördag, kan ge upphov till tolkningsproblem kan uttryck med förra göra det. Om jag våren 2020 talar om förra hösten kan det tolkas som antingen hösten 2019 eller hösten 2018.

Även här är tumregeln att förra avser en tidsperiod som är åtminstone ett år från den nuvarande tidpunkten. När jag våren 2020 talar om förra hösten menar jag alltså hösten 2018. För att tala om hösten 2019 gör jag det tydligast genom att säga i höstas eller på hösten.

Alla tidsuttryck med förra och nästa är ändå inte problematiska. Om jag i år pratar om förra året finns det endast en tolkningsmöjlighet, 2019, och med nästa år kan jag endast mena 2021.

I Helsingfors var förra sommaren stundvis varm och skön, och stundvis svalare än normalt. I år hoppas jag på fint och soligt väder som kan driva mig ut i naturen för att föreviga sommaren på bild. Jag ser fram emot att i höst och nästa år kunna titta på bilderna och leva mig tillbaka till den här sommaren.

Leni Sundman/SPT

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst. Den publiceras i de finlandssvenska dagstidningarna.

2 Kommentarer

  1. Tack för din kommentar, Anne! Jag känner faktiskt inte till läroböckerna i svenska som andra språk och inte heller vilka källor läromedelsförfattarna använt. Men som jag konstaterar i kolumnen kan uttryck med förra tolkas lite olika, även om de vanligen tolkas som mer avlägsna än s-formerna (i höstas, i våras och så vidare).

    Se till exempel Mikael Reuter Så här ska det låta (2015), s. 156–158, och Stora finsk-svenska ordboken där de skriver så här:
    viime talvena – i vintras
    (seuraavana talvena sanottuna) – förra vintern
    https://finsk-svenska.svenska.gu.se/suru_search.phtml?funk=Artiklar&input=viime&sprak=sv&texten=0&operator=LIKE

  2. Som lärare i svenska som andra språk vetjag att det är väldigt knepigt att lära sig t.ex. betydelsen av ’nästa’ i tidsuttryck som ju skiljer sig från finskans ’ensi’ (kommande). Men i alla läroböcker får man läsa att ’förra hösten’ är samma som ’i höstas’, så hur är det nu riktigt med det här?

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*