Möjligheten att använda konsulter i Kimitoöns kommun känns viktig
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kimitoön är konsulternas ö menar Jörgen Lindroos i ÅU 28/2 och säger samtidigt att det är okej att anlita konsulter.
Visst är det okej. Dagens samhälle är mycket dynamiskt, utvecklingen går mycket fort inom alla områden, också inom vård- och omsorgsverksamheterna. Konsulternas erfarenhet från andra kommuner och arbetsplatser och deras spetskompetens kan hjälpa kommunen att se på sin verksamhet med nya ögon. Genom att vidga perspektiven kan nya förbättringsmöjligheter synliggöras. Konsultens kompetens kompletterar också personalens kompetens och kapacitet som på grund av tidsbrist kanske inte alltid har möjlighet att ägna verksamhetsutveckling den tid som skulle behövas.
Möjligheten att använda konsulter har de senaste två åren känns än mer viktigt. Kommunerna står inför århundradets reform, den kommer, om inte nu så lite senare. Den övergripande strategin är att hitta lösningar som på bästa sätt kan garantera en god servicenivå på båda språken för Kimitoöns kommuns invånare nu och i framtiden.
Under samma tid har olika genomlysningar gjorts och det har utöver den osäkerhet reformen skapat också blivit alltmer uppenbart att kommunens verksamhet kostar för mycket och kostar mera än i jämförbara kommuner. Kommunens ekonomi visar nu besvärande minustecken och verksamhetens omfattning måste anpassas till en nivå som lämpar sig för en kommun med knappt 6 000 invånare.
Anpassningen är nödvändig men inte omöjlig, kommunen har en förhållandevis hög servicenivå. Väntetider för icke akut vård är betydligt kortare än i andra kommuner. Vi har en huvudhälsocentral, två närservicepunkter, fem läkare, ett nyrenoverat HVC-sjukhus, 123 platser inom effektiverat serviceboende, andelen över 75-åringar som bor på effektiverade serviceboenden är högre än i många andra kommuner. Det finns sex daghem, åtta grundskolor, ett gymnasium, fyra bibliotek, ett levande kulturliv och idrotts- och fritidsverksamhet av hög klass, bara för att ge några exempel.
Inom alla verksamheter jobbar man nu seriöst och målmedvetet för att hitta lösningar som sänker kostnaderna. Förslag från konsulter bearbetas och implementeras för att på sikt bidra till önskat resultat. Inom omsorgssektorn handlar det till exempel om utveckling av vårdkedjor, vård på rätt nivå, utökad rehabilitering, läkarstöd inom hemvård och äldreboende, kostnader för hyrläkare, åtgärder som förbättrar möjligheten att bo hemma längre, kortade vårdtider, aktivare anpassning till befolkningsstrukturen.
Den nu aktuella utredningen gällande en genomlysning av läkarmottagningens verksamhet är en del av kommunens Balans2020-program som antagits av fullmäktige. Utredningen är samtidigt en fortsättning på det arbete som gjorts för att få ordning på kösituationen inom effektiverat serviceboende och äldreomsorgens institutionsvård.
Slutligen, att handskas med skattebetalarnas pengar kräver ansvar och eftertanke. ”Sote” har på gott och ont tvingat kommunerna att se över sin verksamhet. Genom att vända på alla stenar och låta utomstående syna verksamheterna i sömmarna kan vi få en bättre bild av om gör vi allt på bästa sätt, för skattebetalarna och för våra kunder?
Ghita Edmark
Jag har blivit uppmärksammad på att du, Ghita Edmark, i din insändare den 1.3 skriver att kommunen, eller ”vi” har 123 platser inom effektiverat serviceboende. Hur räknar du då? Kommunen har 77 egna vårdplatser inom effektiverat serviceboende, budgetmedel för 12 servicesedlar inom effektiverat serviceboende och därtill beviljat 5 betalningsförbindelser för över 65 åringar. Jag får det till 94. Om jag räknar med de två som valt att flytta till annan ort enligt Socialvårdslagens 60 §, och som Kimitoöns kommun står för kostnaden för, blir det 96, men dessa två har bytt mantalsskrivningskommun i.o.m. flytten.