Maskin med margarin minskade svinnet och gav mer matro i Cygnaeus skola
Så här brukar det inte se ut, för det tar bara någon sekund att få margarin på brödet: Här är det kameran som lockat femteklassarna Christian Edelman, Alex Varjonen, Julia Uhlenius, Ellen Simula, Olivia Porres och Yasmin Okonta. Foto: Stefan Holmström
Det går snabbt, väldigt snabbt. Lukas Reponen och Ida Malmivaara hinner knappt stanna upp – plopp, plopp! – innan de har margarinklickar på sina bröd.
– Den här är bra, säger Reponen och demonstrerar med att låta ploppa en extra klick på brödet.
De två gulvita apparaterna, påläggsdoserare kallas de väl, har haft en stor effekt på hur det ser ut i Cygnaeus skola då det äts lunch.
Här, mitt i ”korsningen” mellan gångarna och rummen invid köket, fanns förr en plats där man kunde breda margarin eller smör på brödet.
Den lösningen gav köer och oreda och mycket spill, säger rektor Nicke Wulff.
– Det här gör det också lättare för köket, säger han.
Lägligt nog blir det dags att byta förpackning. Dani Popova kommer från köket, öppnar luckan framtill, och byter påse.
Det här tog inte mer tid än att breda några smörgåsar.
Wulff håller upp den utbytta påsen. I den finns kvar endast lite margarin.
Lukas Reponen visar hur apparaten fungerar. Foto: Stefan Holmström
Den som använder sig av apparaten producerar endast en tiondel av den tidigare mängden förpackningsavfall då det gäller just margarin. Detta enligt företaget bakom ”matankan” Food Duck. Apparaten marknadsförs också med att den är både en finsk uppfinning och av inhemsk tillverkning.
Wulff fick upp ögonen för matankan då en kollega på skolan hade stött på en sådan. Han beräknar att margarinkonsumtionen minskat klart jämfört med hur det var förr, då svinnet var större: Det blev alltid något kvar i askar, på knivar, på brödbordet eller på tallrikar och serveringsbrickor.
– Vi hade också en kö till bordet där man skulle breda smörgåsar.
Med 450 personer som ska äta mellan klockan 10.15 och 12.30 gick det inte att undvika rusning.
Upp med luckan, byta av påsar, tryck på on-knappen. Det här går smidigt, säger Dani Popova. Foto: Stefan Holmström
Några tekniska krångel var det i början och skolan fick vänta på margarinleveransen, och så ville såklart alla nyfikna testa den extra noga, men nu är det full rulle och det säger bara plopp, plopp…
Nåja, egentligen inte ens det. Apparaten reagerar med sitt elektroniska öga på att en brödskiva dyker upp undertill, och så klämmer den ut en klick.
Den här dagen blir det faktiskt ändå rusning till maskinerna då barnen märker att det tas bilder: femteklassarna Christian Edelman, Alex Varjonen, Julia Uhlenius, Ellen Simula, Olivia Porres och Yasmin Okonta vill både demonstrera och snacka.
– Jag tror den sparar massor med smör, säger Olivia Porres.
Och här kommer vi in på en annan dimension, smakfrågor: Det är ju inte smör, trots att det är man brukar säga: Maskinen må vara pop, men somliga vill byta ut innehållet… Keiju, Flora, Oivariini, räknar eleverna upp. Men den frågan får eleverna ta till elevrådet, om de så vill.
ÅU skrev om påläggsfrågan i Cygnaeus skola 2014.
Kommer du ihåg ”smörgate”?
När det blir tal om pålägg och Cygnaeus skola går tankarna lätt till smördebatten 2014. Det var då elevrådet tog initiativet till att skolan borde erbjuda ett alternativ till margarinet.
I maj samma år stod det klart att eleverna snart skulle få välja mellan margarin eller smör-margarinblandningen Oivariini.
Cygnaeus rektor Nicke Wulff berömde elevrådet för initiativtagandet.
Det var då det hela utvecklades till ”smörgate”, som ÅU rubricerade debatten. Näringsterapeuten Susanna Strandback sade att hon var upprörd över att Cygnaeus skola inte följer de officiella näringsrekommendationerna.
Professor Mikael Fogelholm vid Helsingfors universitet varnade för att rucka på helheten:
– Ska vi i stället för mat ha choklad? Skolan kan inte utgå från att barn har den kunskap som behövs för att ta beslut i kostfrågor.
Debattens vågor gick höga, men Cygnaeus skola beslutade att betala för smöret ur den egna budgeten – eftersom pengarna från Åbo stad inte kunde användas för detta ändamål.
Smöret blev ändå ingen lång historia. I augusti 2015 tog Cygnaeus smörpengar slut, tweetade Wulff.
Frågan glömdes ändå inte. I januari 2016 blossade debatten upp igen i Cygnaeus skola – samt på ÅU:s Facebooksida.
– Jag blir påmind om det här i Facebook då och då, skrattar Wulff.
Calle Hagelstam, det var då en särdeles imbecill och meningslös kommentar. Kunde du eventuellt utveckla tanken litet, typ har margarin blivit olagligt över natten eller syftar du på potentiella närings- och hälsoaspekter? I det sistnämnda fallet skulle jag gärna se litet etablerade sakfakta på bordet. Oavsett om man breder smör eller margarin eller någon annan matfettblanding på brödet är det ohälsosamt att använda för mycket. Detta gäller ju nästan allting som vi äter.
De som bjuder margarin åt barn borde sättas i fängelse.