Förflytta dig till innehållet

LEDAREN: Nattens dyra väktare

”Kanske det går så att Finavia fortsätter med nattlig flygledning också om de inte får betalt för det.”
Det här var den mest besynnerliga kommentaren under den utdragna processen kring nattlig flygledning vid Åbo flygplats. Lite platt fall efter all retorik om hur hopplös situationen är.

Påståendet var så frankt att det inte alls passade in i den ganska svartvita rapporteringen som hade pågått sedan ifjol höstas. Det var då Gränsbevakningsväsendet meddelade att de upphör betala 415 000 euro per år för nattlig flygledning.
Men efter kommentaren, i början av sommaren, kändes det som om hela tvisten inte hade existerat, allt hade varit en show.

Den nattliga flygledningen vid Åbo flygplats skulle ju upphöra vid månadsskiftet. Nå, den gjorde inte det. Det är bara lite oklart varför.
”Kanske det går så att Finavia fortsätter med nattlig flygledning också om de inte får betalt för det.”
Nå, nu gick det så. Eller i alla fall är det oklart vem som betalar.

Kommunerna sägs hjälpa till att finansiera nattlig flygledning vid Åbo flygplats. Men med hur mycket? Och varifrån tas pengarna. Varför detta hyschhysch?
”Det ser ut som om vi fick det i mål”, sade Pekka Sundman, direktör för ekonomi- och strategiärenden på Åbo stad (ÅU, 22.7).
Finavia och gränsbevakningen står för resten. Ingen talar om summor. Vems budgetpott tas det här ifrån?

Hela processen har också varit besynnerlig på annat sätt. Många har varnat för att räddningshelikoptrarna inte kan flyga, men så var det inte. Utryckningsberedskapen skulle inte ha påverkats på något vis om lampan hade släckts i Åbo, det var endast hemfärden som skulle ha gått till ett annat fält.
På Gränsbevakningsväsendet var man uppriktigt sura på dem som förklarat det fel:
”Nyhetsbevakningen har fått det att framstå som om vi inte skulle sköta vårt uppdrag, men vi kan alltid rycka ut på ett uppdrag om vädret inte helt hindrar flygningar”, sade kommendör Mikko Hyyppä till ÅU.

Hyyppä tyckte, helt berättigat, att fokus inte borde ligga på Gränsbevakningsväsendet, som måste spara.
”Är det hela inte också en imagefråga där regionens näringsliv har ett intresse för bevarade dygnetrunttjänster”, undrade han.
Och så fångade ju någon den bollen. Åbo och landskapsförbundet ryckte ut för att förhandla med Finavia och Gränsbevakningsväsendet om hur kostnaderna kunde omfördelas.

Inrikesministeriets utspel var däremot mysko. Minister Paula Risikko (Saml) förklarade i januari hur ”vi” nog ska lösa det här.
Men hur?
”Vad har hon (Risikko) med det här att göra?” sade en gränsbevakningsofficerare till ÅU i vintras.

Hur som helst, det är inrikesminister Paula Risikko som trots ska dra fram checkhäftet.
Vi kan upprepa den fråga ÅU ställde i juni: Hur kan Risikko bära in nya pengar, agera mot sin egen regering?
Hur ser man på detta inom andra instanser, som drabbats av regeringens nedskärningskrav? Det hela är därför lite av en politisk disciplinfråga. Är det statsminister Juha Sipilä (C) som säger ”ja”?
Och hur mycket, ja det har varit oklart in i det sista.
”Vi behöver veta hur stor andel av finansieringen ministeriet tänker gå in för. När vi vet det kan vi börja förhandla med kommunerna om hur mycket de ska betala”, sade Sundman till ÅU.
Nå, potten finns väl som en fotnot i budgeten. Och sedan ska man då förhandla lokalt.

Var det hela bara en prestigefråga? Gränsbevakningsväsendet satt med sina dubbla sparpaket och Finavia visste att det inte finns en utväg, i alla fall då det gäller euron från det hållet.
Och hur blev det här något av en lokal stolthetsfråga?
”Det är viktigt att flygplatsen inte stängs ner nattetid ens under en kort tid, eftersom det kraftigt skulle försvaga den och försvåra möjligheten att ta den i bruk senare”, sade Sundman till ÅU förra veckan.

Ta i bruk, för vad då? Efter några år kommer flygledningen antagligen att skötas på distans, noteras det också. Är det inte det hela en ”förlust” då längre, då?

ÅU har haft talrika artiklar om hur Finavia och Gränsbevakningsväsendet förhandlar, alla med ungefär samma tema: Diskussionerna har inte lett någon vart. Och så kom Inrikesministeriet, Åbo stad och landskapförbundet med i leken.
Kommunerna ska då hjälpa till att finansiera nattlig flygledning vid Åbo flygplats.
Varifrån tas pengarna? Och hur mycket kostar det? För det man köper är prestige, inte utryckningstrygghet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter