LEDAREN: Inte bara utifrån
Om brottsrubriceringen bekräftas, är det första gången terrorism förekommit i Finland, säger statsminister Juha Sipilä om våldsdådet i Åbo. De nya hotbilderna har ändå anlänt tidigare, på mycket påtagliga sätt. Då julfreden utlystes i Åbo parkerades armélastbilar så att de blockerade strategiska korsningar i Åbo. Det här var en följd av terrorattacken i Stockholm strax innan.
Då en sakkunnig i Hufvudstadsbladet förklarar hur ett enda terroristnätverk sträcker sig från Marocko till Åbo är det all orsak att minnas att det mest betydande hotet av terrorism i Finland utgörs av enskilda aktörer och små grupperingar. Detta enligt Skyddspolisens färska analys.
Enligt polisens egen definition har vi upplevt terrorism i olika former också tidigare, den har inte bara rubricerats utåt som sådan. Själva begreppet handlar inte om något konkret utan är ett mycket komplext ord för ett omfattande fenomen.
Inrikesministeriet definierar det som ”verksamhet som innehåller gärningar i strid med den nationella lagen eller den internationella rätten, våld eller hot om våld samt strävan efter att orsaka oroligheter eller rädsla”.
Med den här definitionen av terrorism förändras bilden. Det finns internationella analytikernätverk som har bokfört flera terroraktioner i Finland under årens lopp.
Ett fall som fått konstigt lite synlighet handlar om de två finländare som förberedde en attack mot Helsingfors universitet, med skjutvapen och giftgas. De gjorde rekognosceringsbesök och planerade också en eldsvåda. Målet var att själva dö i attacken.
Den ena dömdes till ett drygt tre år långt fängelsestraff, den andra konstaterades vara otillräknelig, och straffades inte. Det känns lindrigt då man beaktar att duon hann skaffa ett armborst, flera vapenmagasin, en betydande mängd ammunition, gasmasker samt kemikalier för att tillverka dödlig saringas. Näst steg var att stjäla vapen.
Vi har också de som förblindats av en sjuk världsbild och utfört galna dåd. En av dem är Petri Gerdt, vars splitterbomb dödade 7 och skadade 164 i köpcentret Myyrmanni 2002. I bombbyggarforumet där han var aktiv var det många som bums gissade vem gärningsmannen var. Skolskjutaren Pekka-Eric Auvinen, som dödade åtta, hade också extrema åsikter och efterlämnade sig ett ”manifest” med copy-paste-ideologi.
Dessa fall är väldigt olika men har mycket gemensamt med varandra – också med våldsdådet i Åbo. I bakgrunden finns ett utanförskap som gör dessa människor mottagliga för virriga ideologier eller extremreligiösa argument.
Dessa människor uppviglas och uppmuntras ofta också av andra i de små grupper och sammanhang där galna idéer slår rot och frodas.
Niklas Lampi berör den här gruppen i sin ledare i Ålandstidningen, då han behandlar knivattacken i Åbo. Han frågar hur vi ska skydda den öppna vardagen i våra samhällen utan att det slår över i överdrifter som hotar de värden vi vill skydda? Lampi är själv smått skeptisk till att rätt åtgärder sätts in.
”Därmed inte sagt att det finns utrymme för blåögdhet när demokratierna ska ta sig an den mordiska, febriga ideologi som tycks förföra så många unga, rotlösa män.”
Mordiska, febriga ideologier kan såklart drabba män som inte är unga, likaså kvinnor, men dessa är i klar minoritet.
När en galen ideologi introduceras, ofta av sådana personer som själv har något att vinna på, erbjuds de rotlösa dessa en mental hemvist. Hur kommer då polisen åt sysslolösa, frustrerade i riskzonen – den grupp som bland annat omfattar dem som inte beviljas asyl och som inte vill eller kan återvända till sitt land?
”Den här gruppen lever utanför samhället, i skuggan. Det är farligt eftersom det skapar en grupp som drivs in i kriminalitet och utnyttjande av olika slag”, skriver Susanna Ginman i sin ledare i HBL.
Våldsdåd som det i Åbo brukar sätta fart på lagstiftare. Vilka spaningsrättigheter behöver polisen? Ålandstidningens Niklas Lampi anser att rättigheterna kan utvidgas utan att inkräkta på den personliga integriteten.
Sverige har ändå haft omfattande och väldigt avancerad signalspaning i flera år och ändå drabbats av terrorattacker.
Orsaken är sannolikt att de som är i riskzonen flyger under radarn, kunde man säga. Den målgrupp varifrån unga värvas till galenskaper växer dessutom, internationellt. I Förenta Nationernas demografirapport från 2015 påpekas att det aldrig tidigare funnits så unga framtidslösa människor i världen. Rotlösa, utan reell chans till studier eller jobb.
Förebyggarnas fokus ligger oftast bara på ideologier och religion. I statsrådets tjugosidiga principbeslut om strategi för terrorismbekämpning nämns ungdomar endast tre gånger. Ändå måste det förebyggande arbetet mot terrorism också omfatta unga i riskzonen, för att göra dem mindre mottagliga för galna lockelser. Den utmaningen kommer inte bara utifrån.
Läs också den ledare Dan Lolax skrev under veckoslutet på åu.fi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.