ÅU 03.05.2018 08:36

I ÅU 26.4.2018 skrev reporter Emma Strömberg om lagförslaget till lagen om småbarnspedagogik. Till sin artikel hade hon intervjuat personal inom småbarnspedagogik som utbildats inom social- och hälsovård, dvs. socionom- och närvårdarutbildningarna. I ”Kommentaren”-delen av artikeln frågade hon varför man i lagförslaget vill lyfta fram de olika kompetensområden dvs. lärare inom småbarnspedagogik, socionom inom småbarnspedagogik och närvårdare inom småbarnspedagogik och varför man för föreståndaren vill ha magisterutbildning inom småbarnspedagogik. Emma Strömborg ställde frågan ”Är lagförslaget ett sätt att försöka höja statusen för yrket genom att gå efter hierarkin att universitetsexamen är en högre utbildning än en yrkeshögskoleexamen?”
Lagförslaget strävar efter att förtydliga och lyfta fram de olika kunnanden hos personalen inom småbarnspedagogiken.
Pedagogie kandidatexamen inom småbarnspedagogik omfattar 180 studiepoäng och innehåller följande studier: språk- och kommunikationsstudier samt studier i informations- och kommunikationsteknik, grund- och ämnesstudier i pedagogik (omfattar kandidatavhandlingen), pedagogiska studier för lärare (omfattar arbetslivsstudier), studier i småbarnspedagogikens ämnesområden (omfattar arbetslivsstudier), valfria studier.
Socionomexamen (YH, Åbo) omfattar 210 studiepoäng.  Studierna är främst inriktade på sociala yrkesämnen där studerande lär sig olika metoder för att stöda klienter. I studierna ingår också kurser som inriktas på ledning och utveckling av det sociala området. Studierna består av grundstudier (30), yrkesstudier (90 sp), behörighetsgivande studier för barnträdgårdslärare, diakoner eller kyrkans ungdomsarbetsledare eller valfria studier (30 sp), praktik (45 sp), examensarbete (15 sp)
Varje yrkeskår inom småbarnspedagogiken fyller en viktig uppgift, men alla har inte samma kunskapsområde. Därför anser vi att det är bra att man vill precisera personalens uppgiftsbeskrivningar så att varje anställds utbildning kommer bäst till användning. Man har genom forskning kunnat fastställa, att personalens kunnande är av central betydelse då det gäller kvalitén inom småbarnspedagogiken. Därför skulle det efter övergångsperioden år 2030 arbeta flera lärare inom småbarnspedagogiken. 2018 – 2021 ökas studieplatser för kandidater inom småbarnspedagogiken i universiteten för att tillgodose behovet. Vi har kunnat märka att samhället i allt större grad blivit medveten om betydelsen av småbarnspedagogik som första steget i livslångt lärande. Vi har fått stöd från allmänheten (#Eileikkirahaa-kampanj) för att arbeta för betydliga lönepåslag. Dessa faktorer tror vi att lockar ungdomar att utbilda sig inom området.
Lagförslaget garanterar att utöver den planerade, strukturerade och målinriktade verksamheten uppfylls även vård och omsorg om det enskilda barnet inom småbarnspedagogiken. Lagförslaget framhäver barnets väl. Man strävar efter att få ett allt större antal barn att delta i småbarnspedagogiken. En kvalitativ småbarnspedagogik tävlar inte med vård i hemmet. Forskning har kunnat lyfta fram att det främjar barnets tillväxt, utveckling, lärande och välmåga, samt stöder familjen. Alla barn bör ha rätt att delta i småbarnspedagogik i den utsträckning det är ändamålsenligt för barnet och familjen. En för varje barn jämlik och kvalitativ småbarnspedagogik kräver finansiering och resurser.
Daghemsföreståndaren ansvarar i sin helhet för arbetskvalitén i och utvecklandet av pedagogiken. Dessutom förestår hen ofta flera enheter med olika form av verksamhet och kan leda familjedagvård och parkverksamhet. Lagförslaget tar i beaktandet utmaningar som tillkommit under årens lopp till föreståndarens arbete och lyfter fram vikten av gott ledarskap inom småbarnspedagogiken. Enligt lagförslaget bör daghemsföreståndare efter övergångsperioden ha utöver pedagogiekandidatexamen inom småbarnspedagogik även magistersexamen.
Allt vi önskade rymdes inte med i lagförslaget. I nästa steg bör trestegsstödet, som redan erbjuds inom förskola och grundskola tilläggas i laget. Det skulle garantera barnet som har behov av intensifierat eller särskilt stöd inom lärande och utveckling, rätten till tjänster av speciallärare inom småbarnspedagogik.
Lagförslaget rättar inte heller till brister som berör gruppstorlekarna på daghem, bl.a. relationstalet 8 barn per en vuxen och den återbördar inte subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Nya lagförslaget definierar inte heller skillnaden mellan dagvård och småbarnspedagogik. Vi anser att småbarnspedagogiken förutsätter en lärare och bör definieras som verksamhet som en lärare med högskoleexamen inom småbarnspedagogik ansvarar för. Småbarnspedagogiken bör också i lag definieras liksom grundskolan, till verksamhet som inte eftersträvar vinst.
Carola Friberg
Ordförande, barnträdgårdslärarsektionen vid Egentliga Finlands regionförening för Undervisningssektorns fackorganisation OAJVS

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln