Kissa inte för säkerhets skull – expert på inkontinens varnar för att kissa för ofta, men också för att kissa för sällan
Åtminstone var femte kvinna lider av inkontinensbesvär. Foto: Monica Forssell
Jag ska bara gå på WC först, för säkerhets skull. Låter det bekant?
Är du en vuxen kvinna gör det förmodligen det, eftersom åtminstone var femte kvinna lider av inkontinens.
Hur mycket inkontinensbesvär kan begränsa en annars frisk persons liv, talas det ändå sällan om.
– Den som lider av inkontinens blir lätt fånge inom fyra väggar, slår Eija Laurikainen, specialist inom urogynekologi fast.
Eija Laurikainen uppmanar alla kvinnor att göra bäckenbottenträningar. Foto: Monica Forssell
Laurikainen är expert på inkontinens hos kvinnor och doktorerade år 2006 med en avhandling som jämförde kirurgiska ingrepp mot inkontinens.
– Om man inte kan hålla sig eller om det uppstår urinläckage när man till exempel hostar börjar man kanske avstå från att delta i olika offentliga tillställningar, man slutar gympa och motionera och det kanske uppstår problem i parförhållandet, förklarar Laurikainen och tillägger att partnern ofta lider nästan lika mycket som patienten själv av inkontinensen.
Vanligt att kissa på sig när man hostar eller nyser
Det finns alltså all orsak att skrida till åtgärder i fall livskvaliteten naggas i kanterna av kissproblem.
Den vanligaste formen av inkontinens är ansträngningsinkontinens, det vill säga man kissar på sig i samband med att man till exempel hostar eller nyser.
Ungefär hälften av alla som lider av inkontinens lider av just ansträngningsinkontinens.
En annan vanlig form av inkontinens kallas för trängningsinkontinens och handlar om att man ofta känner sig kissnödig och att urinen rinner innan man hinner till toaletten.
Inkontinens
Inte säkert vad inkontinens beror på
Riskfaktorerna är: Fetma, graviditet, förlossningar, rökning och olika neurologiska sjukdomar.
25% – 45% av alla kvinnor lider av någon form av inkontinens.
Finns olika slag av inkontinens: Ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens och överrinningsinkontinens
Vanligast är ansträngningsinkontinens och hos äldre personer trängningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens kan uppstå till exempel efter graviditet och förlossning och kan åtgärdas med enkel operation
Orsaken till trängningsinkontinens är oftast en överaktiv urinblåsa
Ovanligare orsaker till trängningsinkontinens är sjukdomar som t ex MS, Parkinsons sjukdom, Alzheimer eller demens.
Litet band kan hjälpa
Laurikainen är expert på det kirurgiska ingrepp man kan ta till för att råda bot på ansträngningsinkontinens och när hon förklarar vad operationen går ut på gestikulerar hon yvigt för att visa hur ett litet band opereras in under urinrörets mittendel för att stöda urinröret vid ansträngning.
Operationen görs under lokalbedövning och har visat sig vara mycket effektiv då det gäller behandling av ansträngningsinkontinens.
”Alla kvinnor ska göra bäckenbottenövningar”
Mot trängningsinkontinens och en överaktiv urinblåsa hjälper en operation däremot inte.
Här är det i stället patienten själv som är i nyckelposition.
– Alla kvinnor ska redan från unga år göra bäckenbottenövningar, säger Laurikainen bestämt.
Det är vetenskapligt bevisat att bäckenbottenövningar hjälper mot olika former av inkontinens.
Är inkontinensen lindrig kan den försvinna helt och hållet med hjälp av träning.
Övningarna fungerar också i förebyggande syfte och kan bidra till att eventuella inkontinensbesvär efter graviditet och förlossning uteblir.
Skola blåsan
En överaktiv urinblåsa kan också behandlas med elektrostimulans och det finns effektiva mediciner på marknaden för den som har en alltför livlig urinblåsa.
– Och så ska man själv skola sin blåsa, säger Laurikainen. Går man ofta och kissar lär man sin blåsa att vilja tömma sig oftare än nödvändigt och då krymper blåsan, med den påföljden att man känner sig kissnödig trots att man inte är det, förklarar Laurikainen och fortsätter:
– Stiger man upp 2-3 gånger om natten för att kissa är det hög tid att inleda medicinering.
Hur ofta ska man då kissa?
– En bra tumregel är att man inte ska kissa med mindre än två timmars mellanrum, men inte heller med mer än 4 timmars mellanrum, säger Laurikainen.
För långt mellan toabesöken leder till att urinblåsan tänjs och att den förlorar sin förmåga att krympa och då kan det leda till att urinblåsan inte töms som den ska när man kissar.
Vill man undvika inkontinensproblem ska man också se till att inte fetma, inte röka, åtgärda eventuell förstoppning samt minska på alkohol, kaffe, läsk och onödigt sörplande av vatten titt som tätt.
Och till sist: Gå inte på toa för säkerhets skull.
– Blåsan krymper och kan inte längre ta emot så mycket som den kunde ta emot om man hela tiden tömmer den då den inte ännu är full.
Vill du prova på bäckenbottenträning? Klicka här för den svenska Vårdcentralens instruktioner om bäckenbottenträning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.