Kan Östersjön blomstra?

Den blomstertid nu kommer. Ännu ett intensivt skolår har sjungits ut. Sommarlovet har just börjat och vi står inför en lång sommar full av sol och bad, förhoppningsvis.

Att havet inte mår så bra är något av det första som skolbarnen idag får lära sig under lektionerna om Östersjön.

Att varje individ kan bidra med något för att inte förvärra situationen är också något självklart för de flesta av dagens unga. Idag får man alltså redan från tidig ålder lära sig om flera av de problem vårt hav tampas med.

Vi som bor vid Skärgårdshavets stränder kan även med egna ögon se vad dessa problem kan innebära.

Tittar man ner i vattnet i synnerhet när det äntligen närmar sig badtemperaturer ser man sällan havsbottnen efter en famns djup. Och de förargliga blomningarna av blågröna alger verkar närmast kliniskt synkade med de efterlängtade (få) varma semesterveckorna.

Samma lärdomar om havet gäller förstås alla vuxna, även om en del av oss kanske tycker att ens egna handlingar bara utgör några droppar i ett stort hav.

Men spelar ens egen attityd och handling någon roll för havets tillstånd? Östersjön kantas ju av omkring 85 miljoner andra människor. Vårt hav är ändå väldigt litet och grunt i förhållande till denna folkmängd.

En liten tankelek ger att om alla dessa människor skulle få dela lika på Österjöns yta skulle det bara räcka till knappt en halv hektar per person. Inte ens en halv fotbollsplan.

Att många människor delar på detta hav kan vara både en styrka och en svaghet.

Attityden hos en stor folkmängd är förstås viktig för ett så pass känsligt innanhav, för det är ju mycket av det vi gör uppe på land som sedan sätter sina avtryck i havet.

Därför kan man kanske säga att människornas attityder utgör en möjlig kostnad där betalaren är Östersjön, och därmed vi. Omvänt kan säkert attityderna också utgöra en möjlighet.

Och visst har det i många havsområden på senare tid gått mot ett bättre håll tack vare ett långsiktigt arbete, fastän vi inte alltid ser det lika tydligt här hos oss.

Vilken inställning har då människorna till havet?

Om man ser till de undersökningar som gjorts där man försökt sätta ett värde på vad man är villig att betala för ett friskare hav, så lyder svaret ungefär: så pass bra att man är villig att betala en slant för det. Inte så konstigt med tanke på att vi har en av de längsta strandlinjerna av länderna kring Östersjön.

Men oberoende av var i Finland man frågar verkar man lika högt värdesätta ett renare hav och i synnerhet klara, fiskrika vatten och vattenväxter som når långt ner i djupet.

Ett välfungerande hav med en ekologi i balans kan också förenklat beskrivas ungefär så här. En möjlig win-win-situation med andra ord, där både vi och havsnaturen kan vara vinnare. Ett hav som ekologiskt fungerar bra kan alltså även ge bättre ekonomiska förutsättningar genom till exempel bättre möjligheter till rekreation och turism.

Att blå ekonomi och tillväxt har blivit något av modeord de senaste åren har knappast undgått någon. Men man har inte talat så mycket om just vilka ekonomiska effekter som ett renare hav i sig skulle kunna bidra med.

Årligen skulle ett renare hav kunna generera långt över en miljard euro enbart i form av förbättrad möjlighet till rekreation, enligt de beräkningar som gjorts för hela Östersjön. Även om man bör ta de dessa siffror med en nypa salt, står det klart att vi har mycket att vinna på ett friskt hav.

Låt havet blomstra, både ekologiskt och ekonomiskt.

“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna, so publiceras ungefär en gång i månaden i ÅU, beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

Martin Snickars
Akademilektor och föreståndare för Husö biologiska station
Åbo Akademi

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*