Jobb finns – men var? Kolla vilka branscher som drar
Så här ser arbetslösheten ut i Egentliga Finlands olika kommuner. Karta: Marcus Backlund (Källa TE-service)
Arbetslösheten fortsätter att minska i Egentliga Finland, men inom vilka branscher finns det egentligen lediga jobb?
Granskar man TE-byråns statistik är svaret att det å ena sidan finns lediga jobb för högt utbildade experter och att det å andra sidan finns lediga jobb inom byggbranschen, städbranschen, social- och hälsovård, hotell- och restaurangbranschen, servicebranschen över lag och industrin.
Lediga jobb i Åboregionen:
Försäljare 182
Serveringspersonal på restaurang 130
Närvårdare 127
Ordningsvakt 119
Tidningsutbärare 110
Kock 81
Säljkonsulent 79
Sjukskötare 72
Byggarbetare 64
Barnträdgårdslärare 62
Snickare 60
Personlig assistent 54
I Åboregionen betyder det här en dag i maj till exempel 182 lediga jobb som försäljare, 130 lediga jobb för serveringspersonal på restaurang och 127 lediga jobb för närvårdare.
Jobb finns – men också arbetslösa
Kjell Henrichson är chef för Egentliga Finlands Arbets- och näringsbyrå, TE-byrån.
– Jag gissar att du vill veta varför det ändå finns arbetslösa om det samtidigt finns lediga jobb, säger han när vi slår oss ner med statistik som beskriver sysselsättningsläget i regionen.
Och visst är det en intressant fråga. Om det i mars fanns 6700 lediga jobb i landskapet borde det ju inte samtidigt ha funnits 19 000 arbetslösa.
– Det finns en tudelning i Egentliga Finland. I Åbo och Salo är graden av arbetslöshet hög medan den är låg i de mindre kommunerna. I de små kommunerna finns det ofta fler öppna arbetsplatser än vad det finns arbetssökande, säger Henrichson.
Sysselsättningsläget
I mars fanns det 19 100 arbetslösa i Egentliga Finland
Antalet lediga arbetsplatser var 6700
De arbetslösas andel minskade med 11% på ett år
Jobben ökade med 8%
Antalet långtidsarbetslösa minskade med 26%
”Det handlar om matchning”
Vid TE-byrån i Egentliga Finland talar man om arbetskraftsbrist i Egentliga Finland och det här beror bland annat på den tudelning som Henrichson nämner.
Några siffror som exempel: I Åbo fanns det i mars 10 300 arbetslösa personer och 3750 lediga arbetsplatser. I Nystad var förhållandet mellan arbetsplatser och arbetslösa det omvända: 428 arbetslösa personer men 642 lediga arbetsplatser.
– Det handlar om matchning, förklarar Henrichson. För att en arbetssökande och ett ledigt jobb ska hitta varandra är det mycket som ska falla på plats. Har man rätt slags utbildning? Vill man ha ett jobb som kanske bara varar elva dagar? Är man beredd att pendla eller till och med byta boningsort?
Informationen ska också nå fram.
– På mindre orter är kunskapen om behov och kunnande ofta bättre medan det på större orter som Åbo och Salo kan vara svårt att ha pejl på läget.
Top 15 — rekryteringsbehovet växer (Åbo):
Specialister inom anläggningsarbeten
Allmänläkare
Överläkare och specialläkare
Tandläkare
Audiologer och logopeder
Barnträdgårdslärare
Applikationsplanerare
Arbetsledare inom byggverksamhet
Kökschefer
Restaurang- och storhushållspersonal
Servitörer
Bartendrar
Arbetsledare inom städning på kontor, hotell o s v
Närvårdare
Timmermän och byggnadssnickare
Kjell Henrichson, chef för TE-byrån i Egentliga Finland. Foto: Monica Forssell
Förutom siffror som beskriver det faktiska sysselsättningsläget gör TE-byråerna upp så kallade yrkesbarometrar. Barometrarna är listor på sådana branscher inom vilka man tror att det kommer att uppstå rekryteringsbehov, branscher där efterfrågan och utbud verkar vara i balans och branscher inom vilka man inte tror att det kommer att finnas brist på arbetskraft i framtiden.
Henrichson påpekar att barometrarna baserar sig på uppskattningar men att de ger en fingervisning om var det kan finnas jobb i framtiden.
Top 15 — rekryteringsbehovet avtar (Åbo):
Kontorssekreterare
Kemister
Biologer, botanister, zoologer o s v
Specialister inom miljö-och naturskydd
Specialister inom elektronik
Specialister inom IKT-branschen
Produkt- och modedesigner
Grafiska designers och multidesigners
Lärare inom yrkesämnen
Gymnasielärare och högstadielärare
Lågstadielärare
Specialister inom personaladministration
Arkivarier och specialister inom museisektorn
Samhälls- och kulturforskare
Journalister
Enligt yrkesbarometern för Åbos del kommer rekryteringsbehovet att växa då det gäller till exempel specialister inom anläggningsarbeten, allmänläkare, kökschefer, barnträdgårdslärare, restaurang- och storhushållspersonal, bartendrar och närvårdare medan rekryteringsbehovet för till exempel kontorssekreterare, kemister, biologer, produkt- och modedesigners samt grafiska designers kommer att avta.
Hur stort problem är det att det till exempel inom restaurangbranschen råder sådan brist på personal?
– Nog är det ju ett problem, konstaterar Henrichson. Turismsektorn kommer nog att bli tvungen att göra något.
Fast vad, är en fråga som Henrichson inte har ett svar på.
När det uppstår ett större rekryteringsbehov inom en bransch, så som det till exempel gjorde när bilfabriken i Nystad för några år sedan behövde rekrytera hundratals nya arbetare, samarbetade TE-byrån med fabriken.
Man åkte på rekryteringsturné runt om i Finland och skapade skräddarsydda utbildningar. Inom andra branscher är det inte lika lätt att vända skutan.
400 nya närvårdarjobb?
En ännu större utmaning än till exempel restaurangbranschen kommer ändå sannolikt vårdbranschen att bjuda på i framtiden.
Om det i idag finns nästan 130 lediga jobb som närvårdare i Åboregionen och Finland i framtiden går in för att det på vårdanstalterna ska finnas 0,7 vårdare per klient, kommer det att betyda ungefär 400 nya närvårdarjobb i regionen. Vem ska göra de jobben?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.