Förflytta dig till innehållet

Jag gör så gott jag kan!

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


”Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.”
Hela den kristliga världens etik samlad i en enda mening, ja kanske till och med hela världens.
För oavsett på vad eller vem vi tror på så är de en perfekt grund för ett gott liv i hela samhället.
En enda mening, så självklar och enkel att det är nästan omöjligt att följa den.
För de är ju självklart att du vill ha hjälp till att komma bort om du har blivit slängd i brunnen. Förstås vill vi alla bli väl bemötta och behandlade.
Men det är svårt, det är svårt att behandla alla gott och svårt att vara god mot sina fiender. När någon behandlar dig illa borde hen bli straffad men så säger inte Jesus. Han säger att man skall belöna det onda med goda.
Det finns människor som inte läser bibeln. Istället blir vårt liv, vi som kallar oss själva kristna deras levande bibel. Vårt sätt att behandla oss själva och varandra samt hur vi lever våra liv berättar om vår tro och vår Herre.
Vi bär på ett stort ansvar och ändå borde det vara lätt! Jag känner mig rätt så kluven av orden ”Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.” Det är ju självklart!
Blir jag en sämre kristen om jag inte varje dag och alltid älskar min nästa med en brinnande kärlek, omsorg och barmhärtighet?
Är jag inte mer äkta om jag visar mina motstridigheter och min kamp med detta bud?
Hur kan någon förälder förlåta någon som skadat deras barn?
Hur kan en människa kärleksfullt omfamna sin väns mördare?
Det finns saker som jag inte är kapabel att möta, dem måste jag lämna till Gud.
En del saker är för svåra att kunna själv klara av även om jag hör Jesus ord i mina öron ”så som Jag har älskat er, skall ni också älska varandra.”, man måste bara förstå sina egna begränsningar.
Jag hoppas att Gud inte är en gud som kräver omöjliga saker av mig utan en Gud som är förlåtande och godkänner att jag är en vanlig människa. Han som har skapat mig känner till mina brister och fel. Han vet precis var mitt Akilleshäl ligger.
Jag ber och hoppas att Gud ser in i mitt hjärta, att den är villig och sann.
Vet inte om det är Guds röst jag hör eller önskemålstänkande:
Du är ok. Du duger. Jag ser att du gör ditt bästa. Fortsätt att kämpa! Det är det som betyder nåt, att du försöker leva efter mina bud.
Mari Nurmi
Barn-och ungdomsarbetsledare i skärgården, Väståbolands svenska församling

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter