Förflytta dig till innehållet

Insändare: Det var kompgruppen som forcerade tempot!

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Ingmar af Hällström skriver (ÅU 11.8.) i sin recension av Händelariorna vid öppningskonserten vid Åbo Muskifestspel: ”Synd bara att Andersson (alltså sopranen Susanna Andersson) förivrade sig bitvis, varvid toner tenderade att vara i överkant, samt vissa andra lite vårdslöst formade.”

LÄS OCKSÅ: Ingmar af Hällströms recension (ÅU Digital)

Formuleringen är lite orättvis mot Andersson. Därför känns det som om jag måste ta henne i försvar även om det inte är korrekt att kommentera musikrecensioner.

Jag satt i mitten på sjätte raden i Sigynsalen, kan dessa arior som min egen bakficka och har även ackompanjerat dem. Kompgruppen, cembalo (Ville Matvejeff) med stråkkvartett fuskade tyvärr med takten och hade nog satt all sin energi på att inöva konsertens huvudnummer (Brahms pianokvintett). De spelade antagligen Händelkompet direkt från noterna utan att desto mera ha haft tid att fördjupat sig i denna förrädiskt enkla musik.

Arian ”Rejoice” ur Händels Messias inleds ofta i raskt tempo, men sedan följer långa sekvenser med svåra sextondedelslöpningar för solisten, och då måste kompet vara följsamt och låta sopransolisten ta ut svängarna. Men i synnerhet Ville Matvejeff (som nog inte är känd som cembalist) rusade på som ett expresståg vilket forcerade solisten att sjunga inexakt.

Susanna Andersson stod framme på scenen vänd mot publiken och cembalon var placerad längst bak. Matvejeff kan inte ens har hört speciellt mycket av Susanna. Korrekt uppförandepraxis är att placera cembalon längst fram.

Händelavdelningen gav därför ett inkompetent intryck (Brahmskvintetten som följde var däremot riktigt bra). Till råga på allt spelade stråkarna med s.k. ”fläskvibrato”.

Det verkade som om hela den europeiska barockmusikvågen med strävan till autentiskt spel (inget vibrato, gärna periodinstrument) hade passerat Åbo obemärkt. Och ändå har Åbo musikfestspel förr i tiden haft besök av barockstorheter som Jordi Saval.

Riktigt dåligt, Ville Matvejeff!

Jarl Ahlbeck

Amatörmusiker och barockdiggare

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter