Inlärt hat mot djur

Största delen av hatet mot vissa djurarter är inlärt. Om du frågar vilken ’tant eller farbror’ du möter i marketbutikens korridorer så har de redan en (inlärd) uppfattning om t.ex. gäss, små klövdjur (rådjur och vitsvanshjortar), mårdhundar, vargar, skarvar, huggormar och många andra djurarter. Svaret kommer som från en bandspelare: – ”Huj fyy, det finns alldeles för mycket av dem och de gör så mycket illa!” Det verkar som om igelkotten skulle vara den enda djurarten i Finland som ingen har något ont att säga om.

Media har också i detta fall en stor makt. När man ur olika media tillräckligt många gånger får läsa, höra och se bilder där det påstås att det finns alldeles för mycket individer av vissa djurarter och att man bör minska deras antal, går budskapet tyvärr väldigt bra hem. Propagandan går hem speciellt bra hos dem som inte har så mycket erfarenhet av djur och natur.

Gäss hatas ofta därför att de samlas på stränder och i parker och lämnar avföring där. I TV visas hur städer och kommuner t.o.m. har anlitat hundpatruller för att jaga iväg dem. Långt in på sensommaren har gässen dock ungar som inte ännu kan flyga! Människor tar modell och bussar sina hundar på gässen på stränder och i parker. Till en följd av detta hittar man rivna och dödade unga gäss som inte lyckats komma undan hundarna.

Små klövdjur hatas ofta för att de i sitt oförstånd äter planterade växter och blommor. Dessutom har en del ”sakkännare” uttryckt sig i media om att rådjur och vitsvanshjortar är den största orsaken till att fästingarna ökar. Alla djur, också människan och människans sällskaps- och husdjur fungerar som värddjur för fästingen. Den verkliga orsaken till att fästingarna har ökat torde ligga, också den i klimatförändringen.

Mårdhundar hatas ofta därför att de påstås, kraftigt överdrivet, äta sjöfågelägg och döda alla fågelungar. Mårdhunden har sedan juni 2019 fråntagits t.o.m. bofreden och p.g.a. detta svälter deras ungar långsamt ihjäl eftersom de är helt oförmögna att klara sig själva. Just den här tiden på året irrar det en massa hungriga och nedkylda omkring i skogen för att försöka hitta sina föräldrar.

Vargen möter på ett stort hat. Varghatet är helt i egen klass. Fastän den inte har gjort någon människa illa under de senaste 200 åren är man rädd, hatar, förföljer och tjuvjagar vargen. Staten beviljar också beredvilligt skjutlicenser så fort en varg har setts i närheten av bosättning.

Skarven hatas p.g.a. att klimatförändringen har gjort att de har sökt sig till nordligare breddgrader och stammen har ökat kraftigt. De intar holmar i skärgården som förvandlas till ödsliga vita spökholmar då fåglarnas vita avföring täcker klippor och växtlighet. Guanon är dock mycket näringsrik och efter några år då stammen har flyttat annanstans återhämtar sig växtligheten och allting blir ännu frodigare. Man påstår också att skarven äter slut på all fisk i området. Det torde vara ett kraftigt överdrivet påstående.

Klimatförändringen – man bör på allvar hitta lösningar och åtgärder för att stoppa detta. Tillsammans med många andra viktiga åtgärder kan vi också förbättra naturens mångfald! Man ska inte hata djur därför att vi människor globalt är alldeles för många! Man skall inte hata djur för att vi själva har fått till stånd en stor obalans i naturen! Man skall inte hata djur för att de är djur och uppför sig så som arten skall uppföra sig.

Djur är djur, de behöver utrymme, mat och möjlighet att leva typiskt för sin art! Precis såsom rovdjuret människan.

 

Britt-Marie Juup

Eläinten Ääni – Djurens Röst

3 Kommentarer

  1. Att påstå att vargen inte gjort nån människa illa på 200 år är direkt felaktigt. Vargen är inte ofarlig och även om det är sällsynt så sker det vargattacker på olika håll världen med jämna mellanrum, också mot människor. Senast för en dryg månad sen i Kanada blev en man biten. I augusti i fjol dödades en 14-årig flicka i Ryssland.

    Hos oss i Finland är det ganska länge sedan någon blivit dödad av en varg. Senast det hände var mellan 1879 och 1882, vilket alltså är 138 år sen. Då dödade en varg så många som 22 barn här i Egentliga Finland. Så sent som för tre år sen blev en sjuåring biten av vargar i Ähtäri djurpark.

  2. Britt-Marie har en väldans känsla för alla slags djur. De djurarter som inte hör hemma här, mårdhund, vildmink, skarvar med mera bör jagas för att andra trevligare fåglar och djur, som hör till vår natur, ska må bra. Mårdhunden sprider sjukdomar och äter både fågelungar och ägg. På samma vis borde också kråkor och skator decimeras så vi får mera småfågel. Man bör vårda och hjälpa de vilt och fågelstammar sonm hör hit och inte låta marodörerna regera.

  3. Så om man inte skall minska på vissa djurarter för att de är för många, så vad skall man då göra med det värsta rovdjuret? Skjuta bort folk där det finns för många av dem? Det behövs knappast, för människan är både klok och extremt korkad, så vi minskar på oss själva med tiden på ett eller annat sätt.

    Följer man naturen så skall man låta bli att hjälpa de svaga individerna, onödigt att slösa tid och energi på att alla skall ha möjlighet att leva även om vissa är beroende av andra hela sitt liv.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*