I Pargas sköts många skridskoplaner med talkokraft, Bantisplanen är en av dem
Glada planfixare är Susan Heiskala, Nordkalk, Amy Kallio, förälder, Mikaela Willstedt, dagisföreståndare,Tiina Roine,Nordkalk och användare är bl.a. Vincent Helander och Milton Engström. Själva planen är bakom dem. Foto: Anja Kuusisto
Intill Folkhälsans daghem Bantis i Pargas finns vintertid en skridskobana som gångna vintrar har skötts av staden. Nu sköts underhållet av privata entreprenörer och Nordkalk som en sponsor.
– Det var i januari i vinter som vi fick veta att Bantisplanen inte längre ingår i stadens underhåll, den har egentligen länge varit något av ett undantag. Så då tyckte jag genast att vi måste hitta någon annan lösning, säger Amy Kallio, mamma till Gideon, 5 år, som går i Bantis.
Markägare är Nordkalk så första kontakten gick dit
Bantisplanen – som också används av andra än daghemsbarn andra än daghemstider av dygnet – ligger på Nordkalks mark. Kallio diskuterade med daghemmet och tog sedan kontakt till Nordkalk, som genast var med på noterna.
– Vi tyckte att det här passar bra att understöda och det är en relativt enkel sak att fixa, säger Nordkalks Tiina Roine som tillsammans med kommunikations- och marknadsföringsassistenten Susan Heiskala tog tag i ärendet.
Dels kunde de ge markägarens tillstånd till att planen får användas, dels lovade de att vatten för isningen får hämtas från en vattenpost i gruvan.
Entreprenörer tog sig an planen på frivillig basis
Då behövs någon som kör tankbilen med vattnet – och någon som plogar isen.
Den aktiva föräldern Amy Kallio agerade på sitt håll och kontaktade entreprenörer.
– Anton Helenius plogar och Tommi Jahnsson från Skärgårdens schaktning kör tankbilen. Det är tack vare dem och att allt det här görs på talko som Bantis också i fortsättningen har en isplan, säger Kallio.
Planen är 20 meter x 20 meter.
Daghemmets föreståndare Mikaela Willstedt ler nöjd och belåten. Bantis har 84 daghemsplatser och det är barnen i åldern över tre som brukar utnyttja planen. Den brukar vara ofta vara i användning vintertid.
– Just nu är vädret inte med oss, men isplanen är populär, säger Willstedt på tisdagen.
Planer nära skolor och daghem är flitigt i bruk
I Björkhagen i Pargas finns en av kommunen upprätthållen skridskoplan och en ishockeyrink, t v i bild. Foto: Anja Kuusisto
Tisdagens regnväder bidrog till att också andra skridskobanor i Pargas gapade tomma.
Men såväl Skräbböle skola som Koivuhaan koulu i Björkhagen intygar att deras skolklasser annars hör till de flitiga användarna av de isplaner som finns nära respektive skola, nämligen Barakkenplanen i Skräbböle och Björkhagens skridskoplan och hockeyrink.
Planen i Björkhagen brukar locka allra mest folk och skulle staden ha pengar att satsa på omklädningsrum skulle den vara prioritet nummer ett, säger stadens samhällsingenjör Matias Jensén. Sådana pengar finns inte i årets budget.
– Nuläget är att staden sköter tre planer utomhus: Björkhagen, Skräbböle och Rödjan.
Också i Rödjan finns ett daghem alldeles nära stadsdelens plan.
Omklädningsrummet vid Rödjans skridskobana. Foto: Anja Kuusisto
Tre planer i Pargas är upplysta och har omklädningsrum
– Planerna underhålls, de är upplysta och vid dem finns uppvärmda omklädningsrum med bänkar, säger Jensén.
– De är som skjul, de här omklädningsrummen och inte i vidare skick. Men de fyller funktionen för att byta om till skridskor.
– Nära skolcentrum finns ju ishallen, som skolor och daghem avgiftsfritt får utnyttja dagtid, påminner Jensén också.
Omklädningsrummet vid Barakken-planen i Skräbböle. Foto: Anja Kuusisto
I norra Pargas och i skärgården sköts planer av FBK och andra talkokrafter
Kirjala skola och Nilsby skola har också egna skridskobanor, dem sköter lokala FBK om.
Ett liknande system, med avtal med frivilliga eller FBK-krafter har staden också på andra håll.
– Våra resurser är små och vår personal inte minst. Framförallt i skärgården får vi vara verkligt glada över talkokrafter, utan dem skulle vi inte kunna erbjuda några isplaner.
Jensén berättar att det tidigare var FBK:are som skötte om planerna i Nagu, Korpo, Houtskär men numera varierar systemen lite från ort till ort.
I Nagu är det ett avtal med frivilliga som bäddar för planunderhåll, i Houskär är det FBK-drivet, i Korpo sköts planen av kommunens servicemanskap i samarbete med andra.
– När det gäller allt sådant som inte är lagstadgat för en kommun är våra resurser ytterst begränsade, säger Jensén.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.