I engelskan tackar man nej till ”hen”

Han, hon eller hen? Det nya ordet hen har kommit för att stanna i svenskan. I engelskan är intresset för ett eget hen däremot inte så stort.

Få har väl missat diskussionerna om hen i svenskan.

Detta lilla ord hittade snabbt sin plats i språket och idag kan man träffa på det i alla möjliga sammanhang, till och med i myndighetstexter.

Ofta används hen som ett könsneutralt pronomen, vilket innebär att det ersätter formuleringar som han eller hon.

Åsikterna om hen har varit minst sagt delade: Fånigt och onödigt enligt vissa, praktiskt och välbehövligt enligt andra.

Med tanke på hur obehindrat hen tågade in i det svenska språket får man trots allt anta att ordet fyller en funktion.

För språkforskaren är svenskan faktiskt ganska speciell med sitt hen.

Det är nämligen ovanligt att ett språk har både könsspecifika pronomen, i svenskans fall han och hon, och ett särskilt könsneutralt pronomen, det vill säga hen.

I det engelska språket finns inget hen. Däremot har man också i engelskan gjort otaliga försök att införa ett nytt könsneutralt pronomen.

Bland de föreslagna nyorden kan nämnas tungvrickare som peh och thon.

Sist och slutligen har inget av förslagen fått fäste i engelskan på samma sätt som hen har gjort i svenskan.

En möjlig delförklaring till detta hittar vi i grammatiken: Pronomen brukar i allmänhet klassas som en sluten ordklass, vilket betyder att de inte så gärna välkomnar nya medlemmar in i gänget.

Som vi har sett i fallet svenska är det dock inte omöjligt att införa ett nytt pronomen. Så varför inte i engelskan?

En viktig anledning är att det faktiskt redan finns ett ord som fyller rätt funktion i det engelska språket, nämligen they ’de/dom’.

I dagligt tal är det alltså inte ovanligt att höra uttryck i stil med you can’t get a teenager to do something they don’t want to. Ledigt översatt till svenska: ’man kan inte få en tonåring att göra något dom inte vill’.

Även i skrift hittar man liknande typer av formuleringar.

Nu kan man ju tycka att det är lite märkligt att använda they på det här sättet: I exemplet ovan är a teenager ’en tonåring’ helt tydligt ental och pronomenet they brukar i allmänhet syfta tillbaka på ord i flertal, såsom teenagers ’tonåringar’. Just denna frågeställning har stötts och blötts i engelskan i över hundra år.

Alltså, en gång för alla: Är det fel att använda they i syftning på endast en individ?

En del språkliga finsmakare skulle tveklöst svara ja på den här frågan. Samtidigt är det lite svårt att påstå att ett så utbrett fenomen skulle vara oriktigt – språket är levande och det utvecklas ständigt, vare sig man vill det eller inte.

Här kan man också inflika att användningen av they i ental inte direkt är någon övergående modefluga.

Blickar man tillbaka i historien hittar man bland annat exempel i William Shakespeares och Jane Austens texter. Och få skulle väl hävda att dessa två inte kunde skriva som folk!

I engelskans system av pronomen finns det dessutom redan en medlem som utan svårigheter växlar mellan ental och flertal: you.

Pronomenet you har som bekant både betydelsen ’du’ (ental), och betydelsen ’ni’ (flertal).

Ur språkforskarens synvinkel finns det ingen orsak till att they inte också kunde ha liknande egenskaper.

Sedan har vi ju det faktum att engelskan är en jätte bland språk.

Man talar om att alla kan engelska nuförtiden, och även om detta är en klar överdrift är engelskan unik i den bemärkelse att de flesta som använder språket faktiskt inte har det som sitt modersmål.

Det här väcker en del intressanta funderingar: Vem äger egentligen språket? Och vems normer ska man följa?

Diskussionerna om hen i svenskan lärde oss i varje fall en sak, nämligen att nya ord kan väcka starka känslor. Det skulle knappast vara en lätt uppgift att införa ett nytt pronomen i ett språk som engelskan, som på ett eller annat sätt tillhör över en miljard människor jorden runt.

Låt oss komma tillbaka till hen en sista gång.

Som bekant är en av ordets vanligaste uppgifter att ersätta formuleringar som han eller hon.

Det här är dock inte den enda betydelsen av hen; ordet används också när man omnämner en person som inte vill bli kategoriserad som man eller kvinna.

Hur gör man i sådana här situationer i engelskan då? Också i det här sammanhanget verkar pronomenet they vara en vanlig lösning på problemet. Andra alternativ förekommer visserligen, till exempel ze, men i slutändan tycks they vara det pronomen som överlägset flest väljer att använda.

Det heter att ingenting är omöjligt, men det ser inte ut som om engelskan kommer att få ett eget hen inom den närmsta framtiden.

En mer trolig utveckling är att pronomenet they kommer att bli ett allmänt accepterat alternativ till mindre smidiga uttryck som he or she ’han eller hon’.

Att använda they i ental är som sagt inget nytt fenomen, och idag är det vanligt i både tal och skrift.

Trots detta är det fortsättningsvis ovanligt att språkliga auktoriteter rekommenderar att man använder they på det här sättet, åtminstone inte i skriftspråket.

Den vanligaste rekommendationen är istället att man formulerar om sin text så att man slipper hela problematiken.

Men varför göra en undanmanöver när lösningen finns rakt framför näsan på en?

Charlotte Stormbom.

 

Charlotte Stormbom
doktorand i engelska vid Åbo Akademi

En kommentar

  1. Ordet ”hen” fungerar inte heller i svenskan och är INTE könlöst, eftersom det används i många fall som en form av förnedring av transsexuella eller feminina homosexuella.
    I text och tal fungera det bättre med ”han/hon” alternativt ”den”.
    Engelskan däremot så är det verkligen ett stort NO! till ”hen” pga. det är som sagt en höna och hönor är av kvinnligt kön, en kvinna som kallas för hen är som sagt en kvinna som klagar hela tiden. Könsneutralt på svenska och engelska? NEJ!

    Det var svenskarna som tyckte att finskans ”hän” var neutralt och översatte det till ”hen” och inte brydde sig destu mer hur finska språket är uppbyggt.

    Skulle vara på tiden att svenskspråkig media i Finland skulle ta exempel och sluta använda ”hen”.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*