Förflytta dig till innehållet

Hon är guldsmeden som trivs med jobbet

Också hammare behövs ibland i guldsmed Henna Renfors verkstad i Galtarby, Västanfjärd.

Vill man ha silversmycken formade exakt efter en vitsippa, en hjärtmussla eller ett blåbär så finns sådana att få.
Guldsmeden Henna Renfors i Västanfjärd har fortsatt den tillverkning av smycken, med design direkt från naturen, som Leif Ström gjorde känd redan under sin livstid.
– Det var 2011 som jag köpte hans företag, och modellerna är fortfarande så eftertraktade att jag mest jobbar med dem, säger Renfors.

Eugeniasmycken och smycken med slaggsten som dekor ingår också i det som Ström skapade.
– Till all lycka har jag bra tillgång till slaggsten. Värre har det varit att hitta sådan Vestlaxmarmor som Leif Ström använde. Tack vare tips från en privatperson fick jag reda på var jag kunde hämta en bit, ja jag fick faktiskt ta ett helt stenblock ur hans trädgårdsmur, säger hon.

Också Västanfjärdsgranit används som smyckesten. Nu har dessutom Västanfjärds byaråd lanserat vildrosen som sin signaturblomma och beställt ett sådant smycke av Renfors. Till en början finns vildrosen bara som berlock i silver men fortsättning följer kanske. Vildrosen säljs nu i Västanfjärds bibliotek och i den lokala lanthandeln Knallis.
– De andra smyckena kan man hitta runtom på Kimitoön, i Pargas och Ekenäs, Gustavs och Nagu, och i naturumet Haltia utanför Helsingfors. I Åbo har jag ingen försäljning, det skulle jag gärna vilja ha. Både Åland och Sverige känns intressanta men det är kanaler som jag ännu inte har haft tid att arbeta upp, säger Renfors.

Hon är guldsmed egentligen bara vardagar klockan 9-13, i övrigt trebarnsmamma vars minsting först i måndags började på dagis. Det ger nya möjligheter att syssla med det egna företaget på dagtid.
– Nu får jag dessutom hit en praktikant, från Axxells guldsmedsutbildning i Ekenäs. Där gick jag i tiden själv – jag valde den linjen för att jag gillar att påta med små saker. Jag visste egentligen ingenting om guldsmedsyrket men jag är jätteglad att det blev just den utbildningen för jag trivs verkligen.
Yrket är urgammalt – förnyas det ändå på något sätt?
– Visst, det kommer nya arbetsmetoder, särskilt i frågan om maskiner. Och nya idéer överlag. Jag är ett par gånger per år i Ekenäs för att göra utvärdering av yrkesprov, och i samband med det får jag massor av inspiration, säger Henna Renfors.

Hon har jobbat som lärare vid skolan i Ekenäs ett par år, och hållit kontakten.
– Att jag får en praktikant därifrån nu betyder hjälp med att tillverka de smycken som jag vill visa upp vid September Open-evenemanget i Dalsbruk. Det är jätteviktigt att få ett ”skyltfönster” där man kan visa vad man har. Visserligen har jag öppnat en webbshop men det är ändå bara en liten del som gå åt via den, än så länge.

Hur ofta vill folk att du gör smycken helt enligt deras önskemål?
– Visst händer det, ofta är det vigselringar eller gåvor till högtidsdagar. Nyligen fick jag en beställning där en smyckesten gjord av en glasbit ingår. Det har jag aldrig gjort förut men stenen blev vacker. Jag hade den att slipas i Österbotten hos en företagare som slipar alla mina smyckestenar.
– Sedan har jag samarbete med ett gjuteri som gjuter allt, och som redan på Leif Ströms tid fick formarna till hans smyckesmodeller. Sådana finns det sammanlagt 280 av, med möjlighet till nya kombinationer, så det känns ingalunda som att allt är gjort ännu.

Renfors har fortsatt tillverkningen också av de smycken som Sagalundmuseet beställde av Ström. Mest känd är kanske den bronsåldersdolk som hittades i Långnäs by. Originalet finns i Nationalmuseum i Helsingfors men på Kimitoön finns det säkert hundratals kopior i form av örhängen, slipsnålar och hängen.
Henna Renfors kommer att vara på plats också vid Äppeldagen i Söderlångvik den 30 september och vid en pop up-butik i Kimito från den 13 oktober fram till jul.

Västanfjärds vildrosor. Foto: Henna Renfors

 

Så här ser smyckesdelar ut då de kommer från gjuteriet. Återstår mycket arbete med att såga och polera.

Kimitoöns smyckesstenar. Fr.v. Västanfjärds granit, Dalsbruks slaggsten i många nyanser, Vestlax marmor och glas kanske från Skinnarviks glasbruk.

En fjäril i Henna Renfors egen design.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter