Havet – en röstmagnet?!

Röstningen inför riksdagsvalet är i full igång.

Vi funderar kring frågor som är viktiga för oss.

Vad vill vi att förändras, vad vill vi att bibehålls och vad vill vi att det satsas på de kommande åren?

Både i forskarrollen och privat, glider diskussionerna så gott som alltid in på miljö- och havsrelaterade teman, nuförtiden betydligt oftare initierade av motparten än av mig själv.

Vi noterar hur klimatförändringen (redan) påverkar vår vardag, semestrar och liv och frågar oss hur vi, Finland, hanterar detta?

Vi konstaterar att övergödningen fortfarande plågar oss om somrarna.

Det har väl blivit bättre, tången är ju tillbaka?

Javisst, men havets minne är långt, förbättring tar tid och vi har fortfarande mycket jobb kvar när det gäller de diffusa näringsutsläppen.

Sedan kommer vi in på plastproblematiken och de upprörande bilderna i nyheterna på måsar och valar med magarna fulla av plast.

Det här borde väl ändå kunna gå att lösa tycker vi.

Så var står min och din kandidat och ditt parti i detta, finns dessa teman verkligen på agendan?

Det är inte helt tydligt konstaterar vi.

Som de kustbor vi är, relaterar våra exempel och tankar kring dessa teman till havet.

Vi är inte ensamma om detta, 80 procent av jordens befolkning bor vid kusten.

Dessutom vill jag påstå att så gott som ingen människa, oberoende var hon bor, har kunnat undvika att på ett eller annat sätt utnyttja de varor och tjänster som havet erbjuder.

Ta bara det faktum att 90 procent av all världshandel, det vill säga såväl det som vi klickar hem på nätet som transporten av råvaror, går sjövägen.

Men mer konkret, vad är dessa ”ekosystemvaror och -tjänster”?

Till dessa räknas alla fördelar vi människor får från havet, och de kan delas in i försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster.

Havet förser oss med mat, energi och råmaterial, det reglerar klimatet och vattenreningen, och det erbjuder icke-materiella fördelar så som avkoppling, inspiration och välbefinnande.

Till sist finns det tjänster som stöder och möjliggör de övriga, t.ex. primärproduktion och den biologiska mångfalden.

För att på ett hållbart sätt kunna förvalta och utnyttja dessa ekosystemtjänster, som globalt omsätter 6 trillioner dollar per år, behöver vi kunskap om hur havets ekosystem fungerar, hur det mår samt hur vi påverkar och utnyttjar det.

Denna komplexa ekvation är det centrala temat i vår profileringssatsning HAVET vid Åbo Akademi.

Vi tacklar detta ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, där naturvetenskaper, ekonomi och samhällsvetenskaper samarbetar i en ny konstellation.

Målet är att skapa en plattform, ett center, där vetenskapen, industrin och samhället möts för att diskutera och lösa dessa globala havs-relaterade utmaningar.

Många av utmaningarna går att lösa, speciellt i och med att den samhälleliga opinionen och medvetenheten kring havet verkar förändras.

Från att se havet som en outtömlig resurs, går vi mot att se det som ett förråd som när vi förvaltar det väl, erbjuder oss värdefulla varor och tjänster.

Så min röst faller på havet i denna valomgång.

Vi har inte råd att förlora det, men frågan vi dock ställer oss är vilka kandidater och partier som har denna röstmagnet, havet, på agendan, på riktigt?

”Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

Anna Törnroos-Remes

Forskardoktor inom Havet vid Miljö- och Marinbiologi vid ÅA

En kommentar

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*