Förflytta dig till innehållet

Hård kamp om marken när Gyltö fort byggdes — Åtta släkter förlorade sina hem när deras mark tvångsinlöstes, visar historik om fortet

Kvinna med bok i handen , i bakgrunden grönskande träd

Fort och fyrar är min passion, säger Johanna Pakola, som skrivit en historik om Gyltö fort.
Foto: J-O Edberg


Gyltö i Korpo hade ett tiotal invånare innan ön befästes i början på 1960-talet.
De drev en hård kamp mot försvarsmakten om rätten till sina marker när det blev känt att ön skulle befästas.
– Det var hårda marktvister. Åtta släkter bodde på ön innan den befästes. De förlorade sina hem, sina ägor och vattenområden när deras mark tvångsinlöstes, säger faktaboksförfattaren Johanna Pakola, som skrivit en historik om Gyltö fort.
– Det har inte skrivits någon historik om fortet tidigare, säger Åbobon Pakola.

Utmaning att bygga fortet

Hennes bok beskriver hur det gick till när ön väster om Korpoström befästes. Boken beskriver också olika skeden i fortets historia och vad fortet har betytt för skärgården och Korpos utveckling.
– Det var en utmaning att bygga fortet. Det handlade inte bara om marktvisterna. Korpoborna var missnöjda över att den svenskspråkiga kommunen plötsligt fick en inflyttning av finskspråkiga. Fortet innebar att det behövdes ett finskspråkigt daghem och en finskspråkig skola i kommunen, säger Pakola.

Gyltö är fortfarande militärområde trots att fortet lagts ner. Ön används som övningsområde bland annat för Kustflottans skjutövningar. Grafik: Marcus Backlund


Men i det långa loppet har Gyltö fort haft en stor betydelse för kommunen. Servicen på orten utvecklades och blev mångsidigare och nya tjänster och jobb skapades. Fortet var också arbetsplats för många skärgårdsbor.
Också infrastrukturen i skärgården förbättrades.
– Skärgårdsvägen asfalterades. Och Gyltö fick en fast vägförbindelse då en vägbank byggdes till ön över sundet vid Korpoström, säger Pakola.

Hela fortet är insprängt i berget

Vägbanken byggdes med stenar som sprängts ur berget då fortet byggdes.
Gyltö fort togs i bruk 1967, det är det enda fortet som byggs efter krigstiden.
Hela fortet är insprängt i berget.
– Bara soldathemmet och personalbostäderna är byggda på marken. Resten av fortets funktioner finns insprängda i berget i två våningar. Det här gör fortet unikt, säger Pakola.
– Det väckte stort intresse utomlands och har haft besök av flera utländska militärer, säger hon.

Fotot visar porten till Gyltö fort. Bilden är från traditionsföreningen för Åbo kustartilleriregementes arkiv.


När militärutbildningen på Gyltö upphörde och fortets verksamhet lades ner 2006 var det en stor förlust för skärgården inte minst när det gällde förlorade arbetsplatser.
Över 100 personer jobbade vid fortet.
I dag fungerar Gyltö som övningsområde för försvarsmakten, främst för Kustflottans skjutövningar.
Historiken om Gyltö fort är en av de sista i raden av böcker som Pakola skrivit om våra fort vid sydvästkusten.
Hon har tidigare gett ut böcker om forten på Russarö, Utö, Örö, Katanpää i Gustavs, Kuuskajaskari utanför Raumo och Janhua i Nystad.

Historik om Enskärs fyr ges ut i sommar

Hon har också varit medförfattare till böcker om fyrar.
I sommar ger hon ut en historik om Enkärs fyr i Gustavs.
– Fort och fyrar är min passion, säger Pakola, som har rötter i Köyliö (Kjulo). Hon har själv bott på Katanpää och på Utö.
På Utö jobbade hon för Utö hembygdsförening som projektledare för ett EU-projekt där målet var att skapa förutsättningar så de fast bosatta kunde bo kvar på ön året om.
– Vi lyckades ganska bra. Ön ha fortfarande fast bosatta invånare och skolan som var nedläggningshotad finns fortfarande kvar, säger Pakola, som har naturfotografering som hobby.
– Jag brukar ibland åka till östgränsen för att fotografera björnar, säger hon.
Historiken om Gyltö fort är skriven på finska. Boken på drygt 60 sidor finns att köpa i Luckan, Kansallinen kirjakauppa och Forum Marinum i Åbo samt hos BMA-miljö i Korpo.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter