Han var en pojke i uniform
”KALLES LÄGERDAG”. På lägret i Ingå sommaren 1942 fick Olof Danielsson vara med i övningar där de flesta pojkarna var mycket äldre än han själv. ÅU-Foto
På bordet ligger ett gammalt krigstida tidningsupplag med rubriken ”Kallen leiripäivä”, Kalles lägerdag. Pojken på bilderna är ändå ingen Kalle, utan en nioårig Olof ”Offe” Danielsson.
– Jag är exceptionell för jag var bara åtta och ett halvt år när jag blev soldatgosse, säger Danielsson, Åbobo sedan.
Bildserien är från ett soldatgosseläger sommaren 1942. Det handlar om fotografen Bjarne Lönegrens vinnande bidrag i en fototävling om soldatgossar.
– Så fiffig mamma och fiffiga systrar hade jag att de sparade den här.
I finskspråkiga Sotilaspoikalehti valde man att skriva om en anonym ”Kalle” än verklighetens ”Offe”. Och eftersom det var krig nämns varken tid eller plats.
Den 10 februari 1942. Datumet då Danielsson blev soldatgosse hittas på kopian av utbildningskortet från Syd-Lojo skyddskårsavdelning.
– Egentligen skulle man vara minst tio, men jag ville gå med tidigare. En orsak var den otroliga fosterländskhet i det samhälle där jag växte upp.
Fadern Otto Alexander Danielsson jobbade då för Lojo Kalkverk, vars direktör Petter Forsström (”Kalk-Petter”) var känd för sin fosterländskhet och ledde skyddskåren.
– När papporna var med så kom nog också största delen av pojkarna med.
Danielssons far, som för övrigt föddes i Skinnarvik på Kimitoön, hade länge varit aktiv i skyddskåren. Han lär till och med åkt med ubåt till Tyskland i juni 1918 för att delta i en minröjarutbildning i Sassnitz. Ett fotografi med texten ”Minenräumschule” finns ännu kvar.
Kriget var mycket konkret och nära. Danielsson minns hur han som liten bars ned i skyddsrummet.
MINNEN. – När papporna var med i skyddskåren, så kom nog också största delen av pojkarna med, minns Olof ”Offe” Danielsson, som blev soldatgosse när han var åtta. Å-Foto
– På grund av kalkverket så var Virkby en av de mest bombade platserna i vinterkriget. Närmaste bomberna föll i sjön, 150 meter från oss.
Inte så långt borta, nära morföräldrarnas hem, fanns också Kukkuberget och dess luftvärnsbatteri.
– Jag förde pappas tobak till det här batteriet. Han var känd för sin goda ”kessu”.
Uppdraget som soldatgosse omfattade bland annat lekar där man skulle hitta olikfärgade band i skogen, men också mer krigiska övningar, som anfall mot fiendeställningar. Ibland var det lite väl skrämmande, som desantjaktsövningar nattetid.
Av de icke-militära uppgifterna kan nämnas skrotmetallinsamling. I soldatgosseblanketten noteras två utmärkelser. Danielsson fick både järn- och silverspaden.
Det finns en sak Danielsson särskilt lyfter fram.
– Det var den otroliga kamratandan. Visst sysslade vi också med busstreck, men på övningarna var det disciplin.
Danielsson minns avdelningens utbildare, Pelle Törnblom.
– Jag hann nog tacka honom efteråt och sagt att han var en bra lärare eftersom jag blivit både major och pensionär, skämtar Danielsson.
Kriget var ändå alltid närvarande, som en stor rädsla, medger Danielsson. Rädslan höll i sig också efter fredsslutet.
– Vi var alla rädda. Inte gick det över på ett eller två år.
Det hände också annat som präglade synen på ”storebror” i öst. En av Danielssons fyra systrar dog i en bombning i april 1944.
Danielssom minns hur han ännu efter kriget kunde vara rädd då han kom hem mörka kvällar från skolan.
Det militära blev sedan Danielssons liv. Han han varit kompanichef och byråchef i Dragsvik, varifrån han 1965 kommenderades till Åbo. Där blev han senare byråchef vid organisationsbyrån för sydvästra Finlands militärlän.
1974 befordrades han till major och blev chef för värnpliktsbyrån i Åbo militärdistrikt. Det var därifrån han pensionerades 1984.
– Det blev trettio år i militär tjänst. Det har varit mitt liv.
POSÉ. I soldatgossetidskriften presenteras Olof Danielsson som den ”ivriga skytten Kalle”. De riktiga skjutövningarna var ändå reserverade för de äldre pojkarna.
Gillet firar jubileum
Soldatgossarnas Traditionsförbund har förbundsmöte i Åbo ikväll. Mötets sammanfaller med 25-årsjubileet för soldatgossarnas traditionsgille i Egentliga Finland, som grundades 1992.
Olof Danielsson vill särskilt lyfta fram den tidigare ordföranden, professor Pentti Seppäläs insatser för landskapets traditionsgille. Seppälä, som blev ordförande i början av 2000-talet, lämnade nyligen posten.
– Vi hade en otroligt bra ordförande i Seppälä. Jag vill tacka för den stora insats han gjorde, det var hans förtjänst att vi haft så fina föredrag och tillställningar, säger Danielsson, som också är medlem i traditionsgillet för Raseborgs soldatgossar och flicklottor.
Kvällens fest ordnas på FBK-huset. För musiken står Åbo krigsveterankör och försvarsmaktens beväringsorkester. Hälsningar framförs av Traditionsförbundets ordförande Hannu Luottola, landskapsförbundets styrelseordförande Ilkka Kanerva, kommendören för marinen, viceamiral Veijo Taipalus, samt prästen och krigsveteranen Kai Kiilunen.
Soldatgossarnas Traditionsförbund, som grundades 1991, har 30 medlemsföreningar, sammanlagt cirka 6 000 medlemmar. Ursprungligen var medlemmarna män som deltagit i skyddskårarnas pojkverksamhet eller varit soldatgossar. Numera kan också tidigare flicklottor bli medlemmar. Det samma gäller män som gjort sin värnplikt.
FYSISK FOSTRAN. Idrott var en viktig del av soldatgosseverksamheten. På bilden de åländska pojkarna Flodin, Everström ja Karlsson vid soldatgossarnas skidmästerskap i Lahtis i mars 1942. SA-BILD
Soldatgossar
- Skyddskårarnas pojkverksamhet omorganiserades under krigen. Då lanserades också begreppet ”soldatgosse”.
- I slutet av 1943 fanns det 684 soldatgosseavdelningar med över 72 000 pojkar.
- De flesta soldatgossarna var 10–17 år. De hade egen uniform och gradbeteckningar.
- Verksamheten omfattade klubbkvällar, fester, läger, skjututbildning.
- Det ordnades också lantbruks-, skogs-, och skrotsamlingsläger samt olika talkoinsatser.
- Äldre soldatgossar deltog också i verksamhet av militär karaktär.
- Soldatgosseverksamheten upphörde då skyddskårsorganisationen upplöstes hösten 1944.
- Det finns ännu uppskattningsvis 7 000–8 000 soldatgossar.
Källa: Databanken Arvet efter veteranerna
ÅTERVINNING. Soldatgossarna hade en viktig roll i insamlingen av skrot och andra råvaror. SA-BILD
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.