Håller budgeten, stämmer prognoserna, ordnas folkomröstning? – fullmäktige laddade inför spårvagnsbeslutet
Timo Hintsanen, stadsplaneringschef. Foto: Dan Lolax
Dåligt planerade byggnads- och renoveringsprojekt spökade när fullmäktige i Åbo på måndagskvällen diskuterade planerna för att utveckla kollektivtrafiken i staden.
Jaakko Lindfors, VF, undrade om staden kan garantera att de nuvarande kalkylerna för spårvagnstrafiken håller, när budgetar för projekt som renoveringen av stadsteatern och bergbanan uppför Kakolabacken spruckit rejält.
Lindfors bad också stadsdirektör Minna Arve att garantera att en investering i spårvagnstrafik – som beräknas gå loss på 333 miljoner euro i första skedet – inte påverkar Åbobornas övriga service negativt.
Den garantin kunde Arve inte ge. Hon konstaterade i stället att andra faktorer än stadens egen investering påverkar dess ekonomi.
Däremot underströk Arve att om fullmäktige beslutar att inte utveckla kollektivtrafiken så för det med sig risker. Överskridna budgetar kan alltid undvikas genom noggrannhet i planeringsskedet, menade stadsdirektör.
Politiker måste få veta vad de röstar om innan de säger ja eller nej
Utredningen om hur kollektivtrafiken i Åbo ska utvecklas har nått stadsstyrelsen, men innan politikerna säger ja eller nej till att återinföra spårvagnstrafik måste de veta vad de röstar om.
Därför ordnade fullmäktige på måndagskvällen en aftonskola där de ansvariga tjänstemännen förklarade behovet av och målet med en kollektivtrafik med stor kapacitet.
SFP:s fullmäktigegrupp, alltså Nicke Wulff, Ulla Achrén och Ida Schauman, sa inför diskussionen att vårens beslut står mellan att välja spårvagn eller inte – även om ärendet i det här skedet officiellt sett handlar om fortsatta utredningar av kollektivtrafiken, inte om att fatta slutliga byggbeslut.
På Achréns fråga om andra alternativ är spårvagnar kan komma på tal upprepade Arve att under de fyra år som ärendet utreds kan annan teknologi dyka upp.
Dörren för den hålls öppen, men samtidigt är spårvagnsalternativet i det här skedet det som tjänar stadens behov och utveckling bäst.
Wulff ifrågasatte det behovet, och undrade om linjen från Salutorget till Kråkkärret verkligen är nödvändig – givet att Kråkkärret inte är ett tillbyggnadsområde.
Behovet finns i Österås och Kuppis
Stadsutvecklingschefen Timo Hintsanen svarade att det ökande passagerarantalet främst kommer ur Kuppis och Österås, två stadsdelar som det finns stora byggnadsplaner för.
För Arve handlar ärendet inte enbart om kollektivtrafiklösningar utan om strategiska lösningar för Åbo, men också för Reso och grannstaden S:t Karins – som stadsdirektören hoppas ansluter sig till spårvagnslinjen.
Målen med att utveckla staden är att göra den attraktivare och konkurrenskraftigare, att utveckla den hållbart, att skapa en lockande och välfungerande kollektivtrafik, att skapa trivsel och välmående och att göra ekonomiskt hållbara lösningar.
I fullmäktigesalen på måndagen hade ledamöterna två minuterna på sig att ställa frågor till stadens tjänstemän. Men tillfället utnyttjades också för att kritisera planerna.
Sannfinländarnas Mikael Miikkola lovade dyrt och heligt att partiet motsätter sig spårvagnsalternativet. Partikollegan Ville Tavio ifrågasatte om tjänstemännens presentationer ens kunde kallas fakta.
SDP:s Ville Lintunen tvivlade också på att stadens prognos om befolkningstillväxten stämmer. Uppskattningen är att staden har 220 000 invånare år 2030.
Arve erkände att prognoser är knepiga saker, men sa att stadens uppskattningar har varit närmare sanningen än till exempel Statistikcentralens.
Siffrorna kring spårvagnstrafiken och dess effekter ska bli säkrare i den projektplan som det är tänkt att fullmäktige ska godkänna i vår. Stadsdirektören påminde om att investeringen också handlar om att styra inflyttningen, inte enbart reagera på den.
Centerns Pauli Kossila sköt ner projektet som humbug, men fick också in en fråga: Kan stadsdirektören tänka sig att ordna en folkomröstning i ärendet?
Arve konstaterade att folkomröstningen inte varit del av planeringen hittills. Om frågan aktualiseras blir den ett fall för den fortsatta utredningen, och följande fullmäktige.
Det här handlar det om
Åbos stadsutveckling och förutspådda inflyttning kräver en kollektivtrafik med större kapacitet.
Det existerande stombussnätet ska utvecklas, effektiveras och göras miljövänligare.
Utöver det här behöver staden en linje som går från Kråkkärret, via Österås och Kuppis till centrum och därifrån vidare till Reso centrum via Västra centrum i Åbo.
Sammanlagt handlar det om en 15 kilometer lång linje, med 20 hållplatser.
Frågan är om den linjen ska trafikeras av spårvagnar eller av dubbelledade eldrivna bussar, eller av något tredje alternativ.
Spårvagnsalternativet är investeringstungt och beräknas kosta 333 miljoner euro i första skedet, men är också den mest långsiktiga satsningen och den som bidrar till stadsutvecklingen mest.
Spårvagnstrafiken skulle tas i bruk under 2020-talets senare hälft.
Bussalternativet skulle vara en lätt investering – uppskattningsvis drygt 100 miljoner euro – men tekniken är ny och bussarnas kapacitet är mindre än spårvagnarnas.
Stadsdirektör Minna Arve har offentligt tagit ställning för spårvagnsalternativet.
I vår tar fullmäktige ställning till en projektplan som ska resultera i ett beslut om kollektivtrafiken längre fram.
Långt fordon, lång process. ÅU-foto
Dessa kalkyler hör till de utredningar som är tänkta att förtydligas i den projektplan som fullmäktige godkänner (eller förkastar) i vår. Kalkylerna nämndes bara i allmänna ordalag: bägge investeringar är förlustbringande i början, spårvagnarna mera än bussarna, och hur de jämnar ut sig beror på passagerarmängden, som i sin tur beror på befolkningstillväxten – också detta prognoser som ska förtydligas under de kommande 4 åren./Dan Lolax
Diskuterade man inte alls samhällsekonomiska kalkyler (kostnad/nytta) vid stadsfullmäktiges möte?