ÅU 15.03.2019 06:00

Innan regeringen avgick hade de sakkunniga presenterat olika uppfattningar om hur EU-rätten och grundlagens krav i social- och hälsovårdslagstiftningen skulle beaktas.
Ett absolut krav är att sådana frågor reds ut i beredningen av regeringens propositioner innan de avlåts till riksdagen.
Både grundlagsutskottet och socialutskottet ställdes nu inför en orimlig uppgift med att reda ut komplicerade juridiska frågor. Det är ohållbart att riksdagsutskotten tvingas göra ett arbete som borde ha utförts av regeringens tjänstemän innan en proposition förs till riksdagen.
Social- och hälsovårdspaketet var särskilt krävande för att regeringen ville privatisera hälsovården, vilket innebär att riksdagen måste ta hänsyn till EU:s marknadsreglering, och samtidigt slå vakt om grundrättigheten till
hälsa, en skyldighet för staten. Nästa regering bör ta lärdom av processen och se till att omfattande reformer bereds i samarbete mellan de berörda ministerierna.
Till exempel i beredningen av reformen borde justitieministeriet med sitt kunnande om grundrättigheterna och EU-rätten samt finansministeriet som skall bedöma konsekvenserna för statsbudgeten ha varit med i lagberedningen från första början. På längre sikt är det angeläget att utreda om den nuvarande strukturen med elva “autonoma” ministerier och statsrådets kansli överhuvudtaget är den rätta att lösa nutidens stora problem.
Resultatet kunde bli bättre om statsrådet skulle fungera som en kollektiv enhet. När det gäller omfattade reformer är det angeläget att också alla politiska partier integreras i beredningen i ett tidigt skede.
Mikko Kiesiläinen
Verksamhetsledare, tankesmedjan Libera
Johanna Niemi
Minna Canth akademiprofessor, Åbo universitet
Henrik Lax
Ordförande i riksdagenslagutskott 1991-2003

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln