Gammalt och nytt – vad är det för skillnad på vin från ”gamla” och ”nya” världen?

Om du inte redan har stött på uttrycken ”nya världen” och ”gamla världen” i ditt nyfunna vinintresse så lär du göra det snart – begreppen används ofta i vinkretsar.

Men hur ska man veta vad de betyder och framför allt vad de innebär? Och på vilket sätt kan den kunskapen hjälpa nybörjaren?

Betydelsen är hyfsat lätt att luska ut om man kan sin europeiska kolonialhistoria.

Gamla världen är i princip Europa – plus de vinproducerande länderna från Mellanöstern.

Det vill säga regioner som har odlat vindruvor i tusentals år.
Nya världen är följaktligen Europas kolonier, där de vintokiga européerna tyckte att det var lämpligt att sprida vinkulturen – det vill säga södra Afrika, mellersta Sydamerika, USA och Oceanien.

Rent generellt är nya världens viner inte bundna av samma tradition som gamla världens viner.

Det gör att vinmakarna i nya världen ofta riktar in sig på konsumenterna, medan de i gamla världen snöar in sig på tradition.

Många vintillverkare i nya världen satsar på lättdruckna viner och snygga etiketter.

De vill också gärna att vinerna smakar likadant oberoende vilket år de är gjorda, så att kunderna inte behöver bry sig om årgångar.

Det här gör att det som nybörjare är lättare att rikta in sig på viner från nya världen.

Viner från nya världen är ofta lättare att tycka om för den som är obekant med viner.

Smakerna är tydligare och de är ofta fruktiga och fylliga, medan gamla världen ofta har mer komplexa viner som det tar ett tag att lära sig att uppskatta.

Nya världens viner har också ofta en bättre kvalitet sett till priset – åtminstone om man håller sig från engelskspråkiga länder, som är dyrare för att produktionskostnaderna är högre.

För en bra jämförelse mellan ett nya världens vin och ett gamla världens vin kan vi titta på det franska vinet Les Dauphins och ett av det australiensiska vinhuset Jacob’s Creeks viner.

De består av i princip samma druvor (grenache och shiraz/syrah), men de kommer från olika länder. Det franska vinet innehåller dessutom en liten del av druvan mourvedre.

Det här gör att de passar bra att jämföra.

Om du smakar dem bredvid varandra i två olika glas, kommer du att märka att det australienska vinet har en tydlig sötma och smaker som liknar sylt och saft – vinet är ganska runt i smaken och lättdrucket.

Det franska vinet har helt tydligt mer syrlighet (påminner nästan om lingonsaft eller sura körsbär) och är mer komplext, vilket i princip betyder att det är svårare att beskriva smakerna.

Men där finns örtighet och möjligen lite rostade toner om du tar dig tid att hitta dem.

Ställ vinerna bredvid varandra och testa, du kanske blir förvånad.

De kommer helt enkelt från två skilda världar!

Robin Sjöstrand
vinentusiast

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*