Fredrik Borg, klasslärare i S:t Karins: En blandning av både digitala och traditionella undervisningsverktyg är bäst

 

Mångsidig användning. På bildkonstlektionen kan eleverna till exempel söka fram modellbilder på sina lärplattor.

Användningen av digitala verktyg i undervisningen har diskuterats aktivt efter att Helsingin Sanomat publicerade en intervju med psykologie doktor Aino Saarinen, som forskat i hur digitala undervisningsmetoder samt fenomenbaserad undervisning har påverkat Pisaresultaten i Finland. Enligt forskningen blir elever distraherade av skärmar och därmed överbelastas arbetsminnet och inlärningsförmågan lider.

S:t Karins svenska skola är en av de skolor som tidigt satsade på att införa digitala verktyg i undervisningen. Alla elever får en lärplatta som används aktivt i skolan och som eleverna också får ta med sig hem.

Lärplattor kan göra undervisningen mångsidigare och roligare

Fredrik Borg, som jobbar som klasslärare på skolan och dessutom fungerar som IT-tutor för sina kolleger, tycker att användningen av digitala verktyg hos dem har fungerat bra.

– Det är klart det blir kaos i klassrummet om man bara slänger in datorer åt eleverna. Men om undervisningen struktureras bra och eleverna får en tydlig uppgift kan digitala verktyg vara till stor nytta.

Borg påpekar att det är viktigt att lärarna enas om en liten palett av välvalda bas-appar eller program som utgör ryggraden i elevernas digitala lärstig.

– Då man fokuserar på ett fåtal appar som eleverna lär sig grundligt blir lärplattan ett verktyg som stöder inlärningen i stället för att konkurrera om lektionstiden i klassen.

En fördel med lärplattor är att det är väldigt praktiskt att ha allt samlat på ett ställe.

– Det blir enklare för både lärare och elever att ha allt samlat på en lärplatta istället för att hålla reda på en massa papper, och om en elev till exempel missar en lektion finns allt material tillgängligt via lärplattan. Dessutom kan man göra undervisningen mångsidigare och roligare.

Vana med digitalt. Ahti Salomaa, Frans Sandblom och Kaius Leveelahti som går på sexan har använt lärplattor ända sedan de började i skolan.

Många elever har ändå svårt att fokusera på uppgifter

Samtidigt erkänner Borg att flera elever nog lätt distraheras och börjar göra annat under lektionen.

– Speciellt om eleverna inte har en uppgift med ett tydligt mål händer det lätt att de börjar spela eller göra annat på sina plattor. Vi lärare kan ändå via en ”klassrums-app” följa med vad eleverna håller på med och vid behov ”låsa” dem på appen som ska användas under lektionen. Det skulle ändå vara viktigt att eleverna själva skulle lära sig att fokusera på sina uppgifter, i framtiden i arbetslivet kommer ju ingen ständigt att sitta och övervaka vad de håller på med.

Överlag tycker Borg att eleverna idag verkar ha svårare att fokusera på en sak.

– Eleverna klarar inte av att ha tråkigt och de verkar också ha svårare att slutföra projekt. Det märks redan på barnen när de börjar i skolan.

Idag förekommer någon form av digitala inslag i undervisningen i alla skolämnen.

– I ämnen där man skriver mycket används lärplattor mer eftersom det på plattan enkelt går att flytta på stycken och kontrollera rättstavningen. I vissa ämnen som till exempel gymnastik används digitalt såklart ändå väldigt lite.

Traditionella undervisningsmetoder fortfarande viktiga

Borg påpekar ändå att de praktiska ämnena förblir oerhört viktiga för att eleverna ska få träna sin hand-öga-koordination och få en fungerande finmotorik. Lärplattor eller datorer ger inte tillräckligt mångsidiga utmaningar.

Utöver digitala verktyg har eleverna alltså fortfarande fysiska böcker som de jobbar med.

– Många föräldrar tror att barnen hela skoldagen jobbar på sin lärplatta. Det stämmer ändå inte, vi satsar bland annat mycket på olika former av grupparbeten där eleverna får diskutera med varandra. Jag tror faktiskt det blir allt viktigare att öva på sociala färdigheter i skolan eftersom många barn idag spenderar mer tid framför en skärm än tillsammans med kompisar på fritiden.

Borg ser fram emot att få läsa igenom Saarinens undersökning då den publiceras.

– Det blir intressant att få veta hur forskningen är gjord. Jag tyckte ändå det var märkligt att Pisaresultaten som analyserades i den var från åren 2012 – 2015. Då användes digitala undervisningsmetoder ännu rätt lite.

Fredrik Borg tycker det är viktigt att balansera användningen av digitala och mer traditionella undervisningsmetoder.

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*