Framtiden för Åbolands sjukhus ?

Gustaf Wickström skriver i sin insändare i ÅU den 3.5.2019 att ’’det viktigaste är att vi svenskspråkiga kan få god vård på vårt modersmål ’’. Detta kan jag hålla med om, men då det gäller Åbolands sjukhus är vår målsättning att upprätthålla en tvåspråkig verksamhet med god kvalitet, nöjda patienter och bra lönsamhet.

P.g.a. den lag som trädde ikraft under 2018 blev det omöjligt för ÅS att i egen regi utföra operationer som kräver anestesi, vilka så långt varit en stor del av sjukhusets verksamhet. Sjukvårdsdistriktets direktör utsåg den 31.8.2018 en arbetsgrupp, vars uppgift var att komma fram till en modell för hur den svenskspråkiga specialsjukvården i Egentliga Finland skall skötas, vilket tjänsteutbud ÅS skall ha och hur ÅS skall organiseras. I början av mars 2019 kom arbetsgruppen fram till ett förslag som tillfredsställde alla parter i arbetsgruppen. Arbetsgruppens förslag borde sedan ha behandlats i den styrgrupp som också tillsatts för att godkänna arbetsgruppens förslag. Så blev inte fallet utan tjänstemännen inom distriktet gjorde sin egen version av arbetsgruppens förslag och begärde in kommunernas utlåtande.

Kommunernas utlåtanden har kommit in under denna vecka och vi vet nu att Åbo stad och St. Karins har godkänt förslaget medan Kimitoön och Pargas stad har förkastat förslaget. Detta kanske då endast visar de svenskspråkigas möjligheter att påverka i respektive kommun och inte vad de svenskspråkiga skulle vilja. Det kan nämnas att Åboborna är den största användargruppen av ÅS.

Det förslag som arbetsgruppen kom framtill skulle innebära en större integrering med ÅUCS, så att alla operationer som kräver anestesi skulle skötas av ÅUCS verksamhetsområden på ÅS. Övrig verksamhet såsom servicehandledning och mottagningsbesök inom öppenvården till rehabiliterande avdelningsvård och polikliniska ingrepp, samt även en utökning av palliativ vård skulle fortgå så att det medicinska ansvaret finns inom respektive vårdområde. Vård- och stödpersonalen skulle dock vara anställda inom ett eget serviceområde i sjukvårdsdistriktet. Detta skulle även ge möjlighet att utveckla den svenskspråkiga servicen till primärvården och socialvården i framtiden.

Gustaf Wickström säger i sin insändare också att bevara ÅS i dess nuvarande form är ytterst svårt, det är sant. Men den form som arbetsgruppen kom framtill är möjlig, och då måste vi också komma ihåg att sjukhusdirektören för ÅUCS satt med i arbetsgruppen.

Den springande punkten i sjukvårdsdistriktets förslag är hur den svenskspråkiga servicen skall kunna bevaras på nuvarande nivå, utan egen organisation, utan möjlighet att påverka vid rekrytering av personal och utan svenska som administrativt språk.

Själv tror jag mera på den Taxellska paradoxen, som han kanske inte själv vill tillskriva sej, men att tvåspråkiga lösningar leder till enspråkiga. I detta fall vill vi upprätta ett tvåspråkigt sjukhus, men där minoritetsspråket, svenskan, måste ha en uttalad ställning.

Ovan refererade insändare är rubricerad ’’Sjukvårdsdistriktet vill väl”. Det vill naturligtvis också undertecknad tro. Man har dock från distriktets sida uttalat sig om att vi inte litar på dem och därför inte kan godkänna deras planer. Men jag frågar mej, att hur skall vi kunna lita på dem efter den utredningsprocess som beskrivs ovan, som pågick i fem månader och efter det gjorde sjukvårdsdistriktet ett eget förslag. Detta inger inte förtroende.

Olof Elenius

Ordförande för Åbolands sjukhus direktion

Medlem av styrgruppen

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*