ÅU 14.11.2017 00:00

Under många år har det förts en infekterad diskussion mellan de som hävdar att sälar och skarvar är roten till alla problem för fiskare och de som menar att det inte finns några belägg för det.
– Pajkastningen har inte varit till godo för en konstruktiv diskussion om frågan. Därför tog jag initiativ till ett forskningsprojekt för att få fram fakta, säger Sture Hansson vid Stockholms universitet.
Tolv forskare från olika länder har samarbetat om forskningen. Bland dem är Erik Bonsdorff och Juhani Salmi från Åbo Akademi.
– Min målsättning har varit att få med både sälkramare, skarvkramare och fiskkramare. Det kan bli en lite snäv infallsvinkel om det bara finns fiskkramare med i forskningen, säger Hansson.
Forskningsgruppen kom fram till att, ja, det finns konkurrens om fiskbeståndet mellan fiskare och sälar och skarvar. Men Hansson lyfter fram att forskningen också visar att situationen varierar mycket mellan olika områden.
– Vi kom också fram till att det främst är det småskaliga kustfisket som drabbats av att säl och skarvbeståndet ökat.
Havsfisket av strömming, skarpsill och torsk har inte påverkats av sälar och skarvar.

Under de senaste 30 åren har beståndet av säl och skarv ökat dramatiskt i Östersjön, konstaterar Hansson. Sälarna ökar med fem till sju procent per år. Med ett bestånd på 50 000 gråsälar i Östersjön innebär det att det är en ökning på 3000 individer per år. Antalet skarvar ökar inte lika kraftigt mera.
Hansson lyfter fram att forskningsresultatet har implikationer för hur fiskeförvaltningen analyserar fiskbeståndet.
– Om man konstaterar att sikbeståndet är lågt i ett område, borde man också kolla om exempelvis sälbeståndet är högt och inte bara söka orsaken hos fiskarna. Då kan man fråga om det går att åstadkomma förbättringar i fiskbeståndet på det området genom till exempel jakt på säl, resonerar Hansson.
Huvudpoängen är att ta sälarna och fåglarna med i tänket kring fiskbeståndet – beror det minskade fiskbeståndet alltid på överfiske eller finns det också andra orsaker?
Forskningen har inte kunnat ge klara besked om hur långt från en skarvkoloni abborrbeståndet påverkas. Däremot har de kunnat visa att alldeles vid en koloni är minskningen dramatisk. Abborrbeståndet har minskat med upp till 90 procent vid skarvkolonier.

Fakta i siffror:
Människans fångster: 700.000 ton/år, varav 650.000 ton strömming, skarpsill och torsk
Sälarna äter 100.000 ton fisk/år, varav 60.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Gråsälen äter 75.000 ton, vikaren 20.000 ton och knubbsälen 5.000 ton
Fåglarna äter 100.000 ton fisk/år, varav 30.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Skarven konsumerar 40.000 ton/år, medan sillgrissla, tordmule, stor- och småskrake äter omkring 10.000 ton vardera, och resterande 20.000 ton äts av andra fiskätande fågelarter.

Läs också:

Skarvstammen ökade i Skärgårdshavet (3.8)

Torvalds: Ge oss snabbt en åtgärdsplan för skarven (24.4)

Kaj Mattsson: Undersökning om skarvarnas inverkan på fisket visar inte sanningen (13.3)

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln