FORSKARESSÄN: En predikan berättar mycket om sin samtid – kan vara en nyckel till historien

I kyrkan förmedlades samhällets normer och värderingar.

Predikningarnas betydelse för och påverkan på vårt samhälle och äldre tiders generationer går knappast att överskatta. Genom dessa fick människor kunskap om den kristna tron, men också samhälleliga värderingar och normer kommunicerades av prästerskapet från predikstolen. Idag finner vi spår av denna glömda undervisning i de tryckta postillorna.

”Mera än någonsin behöver hon Guds ord som tröst och styrka. Varje gång hon går och tar fram psalmboken ur vackan stryker hon med sin hand över postillan som också ligger där. När hon gör det så känner hon det som om hon smekte Jannes händer. Postillan är hans, han har fått den av sin far. Varje söndag tar han fram den och läser ur den med hög och klar stämma.”

Citatet ovan är hämtat ur en av Anni Blomqvists böcker om Stormskärs Maja. För Stormskärs Maja liksom för många människor i äldre tid spelade andaktsböcker och postillor en betydelsefull roll. Genom dessa böcker, som i de allra flesta fall var skrivna av präster, förmedlades kyrkans tro.

Postillorna var viktiga

Just postillan var en samling av hela kyrkoårets predikningar (ca 80 stycken). Något förenklat kan man säga att postillorna hade två grundläggande funktioner. För det första tjänade de som inspirationskälla och mall för andra präster när de förberedde sina predikningar. För det andra riktades postillan till lekfolket och var då i synnerhet ämnad för dem som bodde långväga ifrån kyrkan och inte hade möjlighet att ta sig dit varje söndag.

I och med ökad läskunnighet och billigare tryckkostnader ökade både utbud och efterfrågan på postillor i slutet av 1700-talet. Därmed kom postillan in även i vanligt och mindre bemedlade folks hem.

Gav tröst och styrka

Vad var det då som gjorde dessa predikningar tilltalande och varför blev de populära? Deras övergripande syfte var, liksom kyrkans undervisning i stort, att förmedla kunskap om den kristna tron. Genom förkunnelsen av Guds Ord ville prästerna uppväcka tro hos sina åhörare, vilket syftade till att föra människan till salighet.

Det rörde sig alltså i första hand om en själens föda. På grund av postillans omfattning, tematiska spännvidd och variation över kyrkoåret, fanns det ett brett register att ösa ur, när man som Stormskärs Maja behövde få tröst och styrka.

Värderingar och idéer

Förutom att postillorna ger oss en värdefull ingång till kyrkans trosuppfattning så skymtar även något annat fram i dessa texter.
Det jag tänker på är de samhälleliga värden och idéer som uttrycktes i predikningarna. Detta hörde nämligen också till kyrkans undervisningsuppdrag. På olika sätt förmedlade postillorna prästerskapets uppfattningar om hur man skulle vara en god husfar, hustru, åhörare och undersåte m.m.

Grunden för denna undervisning hämtade prästerna från Martin Luthers hustavla. Enligt den var samhället indelat i tre olika stånd, det politiska ståndet, det andliga ståndet och hushållsståndet.

Nyckel till normer

Predikningarna och postillorna ger oss alltså en nyckel till att komma åt den normativa ram av idéer som människorna förr i tiden levde i.
Som doktorand i kyrkohistoria vid Åbo Akademi har jag valt att undersöka postillor som är tryckta åren 1680–1770 i det dåtida svenska riket som även inkluderade Finland. Huvudfrågan jag ställer mig är hur prästerna i praktiken undervisade om familj, kyrka och samhälle vid denna tid.

Med andra ord söker jag svar på hur det svenska 1700-talssamhället kommer till synes i dessa predikningar. Och eftersom samhället förändrades på flera plan (politiskt, kulturellt, religiöst o.s.v.) under denna tid, så är det ett rimligt antagande att sättet på vilket man närmade sig dessa teman också kom att förändras.

”Oföränderligt”

Predikotexter, liksom religiösa texter överlag, bär på ett starkt drag av kontinuitet. Prästerna utgick ifrån att Guds Ord var oföränderligt och det var just över bibeltexterna man predikade år från år. Vidare använde och återanvände man sig av bilder, liknelser och begrepp från äldre predikningar.

Att studera förändring över tid med predikotexter som grund kan därför verka som en grannlaga uppgift. Och är man ute efter att hitta samhällsrevolutionerande idéströmningar eller för tiden extrema åsikter så är söndagspredikningar fel studieobjekt.

Men om man däremot försöker lägga märke till de små nyansskillnaderna, de små förskjutningarna som äger rum längs med årens lopp, kan man skönja vissa förändringar i predikningarna som kan vara nog så intressanta.

Påverkade politiken?

Ett sätt att granska predikningarna är att relatera dem till den politiska utvecklingen som ägde rum under 1700-talet. 1700-talets politiska förlopp var på många sätt dramatiskt och innehöll stora omvälvningar och betydande brytningspunkter. De olika skeendena och händelserna kom naturligt nog att påverka prästernas predikningar. Det svenska enväldet med en allenarådande kung som styrde landet hade tagit sin början redan 1680 och varade ända fram till 1718 då Karl XII blev skjuten i Halden. Genom sina predikningar gav prästerskapet under denna tid legitimitet åt både kungens höga anspråk och åt den förda politiken.

Det fanns visserligen kritiker bland prästerskapet som motsatte sig den politiska utvecklingen och den våldsamma krigspolitiken, men de få modiga som vågade protestera offentligen tystades effektivt.

Ytterst få exempel på explicit kritik emot överheten återfinns i det bevarade predikomaterialet, och då i ytterst lindrig form. En underliggande kritik mot Karl XII:s alla härjningar i Europa kan man till exempel ana i hovpredikanten Gustav Adolf Humbles bön, som finns återgiven i en av hans predikningar: ”Herren Gud böje jemwäl Konungens hierta til fredliga tankar, at doch på thet omenskliga blods-utgiutandet, må en gång ende warda!”

Upplysningen har inverkan

Efter 1718 förändrades situationen drastiskt politiskt sett. Även om prästerna inte ändrade sin uppfattning, att överheten var insatt av Gud, kan man ana en viss försiktighet i hur man uttryckte sig. Begrepp som ”suveränitet”, vilket var intimt förknippat med enväldet, försvann helt från prästernas vokabulär.

Man fortsatte förstås att hänvisa till bibeltexter för att motivera överhetens makt, men alltmer lyfte man även fram förnuftsmässiga och filosofiska skäl som grund för makten. Detta ska ses i ljuset av de upplysningstankar och den religionskritik som riktades mot prästerskapet.

Prästerna gjorde inte avkall på sin uppfattning, men var tvungna att bemöta det så kallade ”ateisteriet” och att motivera kyrkans tro på ett sätt som i början av seklet inte hade varit nödvändigt.

All anledning till forskning

Postillor och söndagspredikningar har tidigare i ganska ringa grad intresserat forskare. Men med tanke på vilken roll postillorna har haft i vår historia och hur flitigt de blivit lästa, finns det all anledning att ta sig en närmare titt på dessa också utifrån ett bredare historiskt perspektiv och då inte bara ett politiskt.

Vad undervisade prästerna exempelvis om familjebildning, äktenskap och ålderdom, hurdan såg prästernas självbild ut och hur förmedlades genom postillorna en nationell identitet till rikets undersåtar?

Dylika frågor och mer därtill försöker jag finna svar på i mitt doktorandprojekt.

Foto: privat

Niklas Antonsson

Teologie magister i kyrkohistoria, Åbo Akademi

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*